Hur kan jag hjälpa någon som lider av en ätstörning?

På den här sidan ger vi tips till föräldrar, syskon, vänner och partner. Mer information i egenvårdsprogrammet för närstående till personer med ätstörning.

Föräldrarna och ätstörning hos ett barn 

Det kan kännas svårt att ingripa i en ätstörning hos ditt eget barn. Du kanske tycker att det är pinsamt eller olämpligt att kontrollera barnets ätande och motionerande. Det kan hända att du känner hjälplöshet, skuld eller ilska i den här situationen. 

Men ätstörningen hotar ditt barns hälsa och välmående på många olika sätt. Ju tidigare ditt barn får hjälp, desto lättare blir det för hen att bli frisk från ätstörningen. Föräldrarnas stöd har varit oersättlig för många som insjuknat i en ätstörning. 

En person som lider av en ätstörning kanske inte är medveten om sin sjukdom eller sitt behov av hjälp. Därför gäller det att ingripa i situationen så snabbt som möjligt.  

• Ta upp saken för diskussion med ditt barn. Sträva efter ett öppet och respektfullt samtal. Försök lyssna på vilka bekymmer, sorger och rädslor som kan finnas bakom ätstörningen. 
• Se på ditt barn och ätstörningen som åtskilda Försök se och höra när det är ätstörningen som talar genom barnet.  
• Prata tillsammans om var ni skulle kunna söka hjälp och stöd. 
• Värna om sunda, mångsidiga och tillåtande matvanor i din familj. Det hjälper ditt barn att förhålla sig till mat som en normal del av livet. 
• Visa genom ditt eget exempel hur man kan förhålla sig till sin egen kropp med medkänsla och godkännande. På det sättet hjälper du också ditt barn att se sig själv som värdefull och bra just så här.  
• Visa för ditt barn att du älskar hen och bryr dig om honom precis som hen är. 
• Om ditt barn har syskon, berätta om ätstörningen också för dem. Ge dem saklig information om sjukdomen. Berätta varför hanteringen av sjukdomen tar upp mycket av dina resurser just nu. Påminn syskonen om att de är lika älskade och viktiga för dig. Ordna även ätstörningsfri tid för syskonen med dig. 
• Ni kan hålla familjemöten på vilka ni behandlar svåra situationer och antecknar familjens gemensamma spelregler. 

Syskon och ätstörningen 

En ätstörning påverkar också syskonens liv. Det kan till och med hända att syskonen upptäcker situationen tidigare än föräldrarna. Syskonen kan också upptäcka om föräldrarna försöker dölja situationen. 

• Du är framför allt syster eller bror till ditt sjuka syskon. Din uppgift är inte att vara hens vårdare eller övervakare. 
• En sjukdom väcker alltid många olika känslor. Du kan känna rädsla, ångest, bitterhet eller irritation. Du upplever kanske att situationen är orättvis på något sätt: hela livet kretsar kring det sjuka syskonet. Om du har sådana känslor, berätta om dem för dina föräldrar eller för någon annan trygg vuxen. 
• Kom ihåg att leva ditt eget liv, även om sjukdomen förändrar vardagen och även kan väcka svåra känslor. Ägna dig åt roliga saker och fortsätt att träffa dina vänner på vanligt sätt. Det påminner också ditt syskon om hur det vanliga livet är. 

Vänner och ätstörningen 

Du kanske har märkt att din vän har börjat bete sig på ett annorlunda sätt. Det kan hända att du redan upptäckt vännens ätstörningsbeteende i ett tidigt skede, eftersom många fritidsaktiviteter och former av umgänge förknippas med att äta. 

• Berätta om din oro för din vän. Du kan föreslå att hen söker hjälp. Du är ändå aldrig ansvarig för hur din vän återhämtar sig från sjukdomen. 
• Sök saklig information om ätstörningar. Informationen hjälper dig att förhålla dig till din vän på ett sätt som stödjer hens återhämtning. 
• Du är framför allt den sjukas vän, inte vårdare. Ta hand om vänskapsrelationen även om din vän verkar vara tillbakadragen eller avvisande. Bemöt hen på samma sätt som tidigare. Hitta på trevliga aktiviteter som ger er båda glädje och som för tankarna bort från ätstörningen. 

Parrelationen och ätstörningen 

I ett parförhållande blir ätstörningen lätt det tredje hjulet som dikterar reglerna. Sjukdomen försämrar den sjukas psykiska, sociala och fysiska funktionsförmåga.  

Undernäringen minskar den hormonella verksamheten. Den påverkar starkt sexualiteten. En ätstörning förknippas med känslor av självförakt, vilket kan ha negativa effekter på sex och närhet. 

Den sjuka kan också försöka dölja sin ätstörning, vilket kan försämra förtroendet i parrelationen och till och med leda till att parrelationen slutar.

Som partner kan du fungera som den sjukas stödperson när hen återhämtar sig. 

• Du kan stödja och uppmuntra din partner i saker som ätstörningen gör svårare, till exempel att handla mat i butiken, laga mat och äta. Du kan också hjälpa personen att följa de förbud och begränsningar som gäller hens motionerande. 
• Du kan hjälpa din sjuka partner att utvärdera sina framsteg och sitt beteende i svåra situationer. Det är viktigt att utvärderingen görs vid lugna möten som ni bestämt på förhand och på vilka ni båda känner er trygga.  Du måste få möjlighet att berätta om dina observationer utan att bli avbruten. Det är viktigt för den sjuka att hen inte blir skuldbelagd för ätstörningsbeteendet. 
• Om du verkar som stödperson under återhämtningen, avtala om det skriftligen. Anteckna i avtalet vilka roller ni har och vad du förbinder dig till som stödperson. Då kan ni alltid kontrollera era skyldigheter och åtaganden i avtalet. Be om hjälp med detta från den vårdande instansen.

Egenvårdsprogrammen som stöd

Både du och din närstående kan lära er mer från egenvårdsprogrammen för ätstörningar. De egenvårdsprogram som stöder psykiskt välbefinnande kan vara till hjälp när man befinner sig i en påfrestande situation.