Egenvårdsprogram

Läs- och skrivinlärning förutses av

• barnets förmåga att uppfatta och bearbeta information om språkljud och
• barnets förmåga att snabbt återkalla olika bekanta ord från minnet

Dessa tidiga läs- och skrivfärdigheter kallas läsberedskap. Det är möjligt att bedöma ett barns läsberedskap före skolåldern.

Även andra bearbetsningsfärdigheter av infomation, såsom minne, uppmärksamhet och perception, påverkar läs- och skrivinlärningen.

Beredskap till inlärning utvecklas tidigt

Många färdigheter som utvecklas i ett tidigt skede förutsäger ett barns beredskap att lära sig läsa. Färdigheterna utvecklas genom interaktion.

Fonologisk medvetenhet

Redan innan barnet lär sig läsa lär hen sig att auditivt diskriminera och känna igen olika ljud i talat språk. Så småningom märker barnet att talet kan delas upp i allt mindre delar, till exempel ord, stavelser och språkljud.

Detta kallas fonologisk medvetenhet.

Barnet lär sig också att bearbeta ljud och delar av ord, till exempel genom att rimma (hatt - katt) eller kombinera (rida - strida).

Bokstav-ljud-motsvarighet

Läs- och skrivutvecklingen påverkas också av hur bra barnet lär sig att känna igen bokstäver och sambandet mellan bokstäver och språkljud. Detta kallas bokstav-ljud-motsvarighet.

För att lära sig bokstav-ljud-motsvarighet behövs benämningsfärdigheter. 

Benämningsfärdigheter

Benämningsfärdigheter avser förmågan att återkalla ord, namn, bokstäver och siffror från minnet.

För vissa barn är denna återkallelse långsam, även när det handlar om något bekant. I detta fall har barnet svårigheter med snabb benämning. 

Språkliga färdigheter

Barnets språkliga färdigheter utvecklas genom interaktion med miljön. Barnets ordförråd berikas och språkförståelsen stärks genom diskussioner och till exempel genom att lyssna på sagor. 

Läsfärdighet utvecklas stegvis

För att öva basfärdigheterna i läsning börjar man med övning i bokstavskännedom och bokstav-ljud-motsvarighet. Samtidigt övar barnet att skilja mellan ljud. Dessa lär sig barnet genom att lyssna och bilda nya ord från sråkljuden, till exempel genom att rimma. 

När barnet känner till bokstäverna och deras motsvarande ljud fortsätter övningen till att identifiera stavelser med två bokstäver och sedan längre stavelser. Så småningom utvidgas övningen till att läsa hela ord och meningar.

Småningom ökar läshastigheten och antalet fel minskar. En god läsare känner igen stavelser och ord rätt automatiskt. På detta sätt kan uppmärksamheten fokuseras mer på läsförståelsen.

När övas färdigheterna?

De bakgrundsfärdigheter som behövs för läsning övas redan i förskoleåldern. I årskurs 1-2 fokuserar undervisningen i skolan på de grundläggande läs- och skrivfärdigheterna.

De flesta barn lär sig läsa korrekt och flytande senast i slutet av det andra skolåret.

De flesta barn behöver stöd från både hem och skola för att öva.