Egenvårdsprogram

Sociala relationer är viktiga för ett barns tillväxt och utveckling. Vanlig och positiv samvaro och aktiviteter med närstående är meningsfullt för barnet. Att prata om saker, göra saker tillsammans och bara vara tillsammans minskar stress.

Vardagen bör omfatta tillräcklig, varierande och återställande fritid. Att till exempel balansera socialt umgänge, skärm- och speltid och motion främjar välmåendet.

En regelbunden sömn- och vakenhetsrytm och en tillräcklig natts sömn är viktiga för inlärningen. Tillräcklig sömn stöder ett barns tillväxt, känslomässiga utveckling, kreativitet och koncentrationsförmåga.

Sömnbehovet är mycket individuellt och varierar beroende på ålder, genetik och aktivitetsnivå. För vuxna definieras sömnbehovet som cirka 7-9 timmar per dygn. Ett barn i lågstadieåldern bör sova cirka 10 timmar per natt.

Var uppmärksam på familjemedlemmarnas individuella sömnbehov och försök ge tillräckligt med tid för sömn. Genom att ta hand om sömnen bidrar du till hela familjens välmående.

Vuxna bör se till att barnet får tillräckligt med sömn. En regelbunden dagsrutin, lugna kvällsrutiner och en rimlig mängd åldersanpassad skärmtid hjälper till att säkerställa ett bra sömnmönster och tillräcklig vila.

På Psykporten.fi hittar du egenvårdsprogrammet för barn med sömnsvårigheter och för vuxna egenvårdsprogrammet för sömnlöshet.

En mångsidig kost upprätthåller god funktionsförmåga. Hjärnan är ett viktigt organ för människans funktion.

Genom att äta regelbundet och mångsidigt får barnets hjärna och kropp tillräckligt med energi för att klara sig genom dagen. Goda matvanor förbättrar inlärning, koncentrationsförmåga, koordination, motivation, minne och stresstålighet.

Matlagning och måltider är också viktiga stunder av samvaro som främjar ömsesidig interaktion.

Upplevelser av välbefinnande och glädje ökar välmåendet. Det är väldigt individuellt vad som gör olika personer glad och nöjd. Det är således viktigt att veta vilka saker som ger just dig glädje. Vad ger glädje till barnet och andra nära och kära?

Man kan lära sig att öka på välbefinnandet i vardagslivet. Gör upp egna Må bra -lista genom att skriva en lista över saker som ni tycker om att göra och mår bra av. Försök att tänka på så många små och konkreta saker som möjligt.

Sätt upp listorna till exempel på kylskåpsdörren. Ni kan också skriva en lista över saker som ger glädje till er alla.

När ett barn har inlärningssvårigheter behöver hen ofta mer hjälp och stöd än genomsnittet. Dina egna resurser och din egen ork kan komma att sättas på prov. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur man själv orkar.  Att söka kamratstöd och hjälp hjälper dig att orka.

Goda stunder tillsammans, vilodagar och positiv samvaro utan krav på prestation stödjer allas resurser. Återkommande rutiner underlättar ofta vardagen och skapar en känsla av trygghet.

Egen tid är viktig för återhämtningen. Att hitta tid för sig själv i vardagen är ofta en utmaning. Fundera på hur du kan få åtminstone små stunder för dig själv in i din vecka.

Ofta räcker det redan att veta när man får möjlighet att sköta sina egna saker. Tidvis kan det vara meningsfullt att bara få gå till mataffären ensam, lyssna på sin favoritmusik eller laga en god måltid i lugn och ro.