Skip to main content

Egenvårdsprogram

Vilka omständigheter påverkar ätandet?

Barnets ätbeteende påverkas av barnets individuella egenskaper, till exempel av hens aptit, tillväxthastighet och eventuella misstänksamhet mot nya smaker.

Individuella egenskaper

Barn är individer. Därför är de olika stora och har olika personligheter.

Storlek och aktivitet

En del barn växer snabbare och blir större än andra. Det finns ingen enda specifik mängd mat som skulle lämpa sig för alla barn. Mängden mat påverkas av till exempel barnets aktivitetsnivå, hur snabbt barnet växer och hur snabb ämnesomsättning barnet har.

Temperament och karaktär

Barn har också olika temperament och karaktär.

En del barn är mer intresserade av att umgås med andra människor och vill hellre utforska och observera sin omgivning än äta. Vissa barn är snabba i vändningarna medan andra är långsammare och lugnare. Sådana skillnader i temperamentet syns också i matsituationerna

Händelser i livet

Förändringar som sker i barnets liv kan påverka hens ätbeteende. Sådana förändringar är till exempel att barnet får ett syskon, hen börjar i dagvården, familjen flyttar eller föräldrarna separerar.

En sjukdom kan ofta påverka barnets ätande tillfälligt. Även tandsprickningen och växlingen från mjölktänder till permanenta tänder kan påverka barnets ätbeteende.

Händelser och förändringar i livet som påverkar barnets ätbeteende och atmosfären vid måltiderna har i allmänhet övergående effekter.

Förändringar enligt åldersnivå

Barnets aptit minskar och hen börjar växa långsammare mot slutet av det första levnadsåret och i början av det andra levnadsåret. Den här förändringen kan väcka oro hos föräldrarna, men den är naturlig för barn i den här åldern.

Mot slutet av det första levnadsåret blir barn mer misstänksamma mot nya smaker och maträtter. Misstänksamheten är vanligen starkast i 1,5–2 års ålder och minskar efter det. De flesta barn behöver flera provsmakningar innan de godkänner en ny smak eller maträtt. Ibland kan barnet behöva mellan 8 och 15 provsmakningar.

Matsituationernas betydelse

Matsituationerna är viktiga för familjens umgänge. De stödjer barnets utveckling på många sätt: förutom att äta övar barnet sina motoriska och sociala färdigheter och sin självreglering.

Matsituationerna borde vara uppmuntrande och trevliga för hela familjen. Det är viktigt att barnet och föräldern får njuta av maten och samvaron. Lyckade matsituationer förstärker en positiv upplevelse av föräldraskapet.

Matrekommendationerna

Enligt dagens rekommendationer kan en välväxande baby i åldern 4–6 månader ges puréer i små portioner för provsmakning. Mjölk är fortfarande barnets huvudsakliga mat.

Från ett halvt års ålder behöver alla barn fast mat som stöd för sin tillväxt och utveckling. Den fasta maten främjar bland annat utvecklingen av motoriken i munnens område samt tarmarnas mognad och förmåga att tåla födoämnen av olika slag.

När barnets motoriska färdigheter utvecklas börjar hen öva sig att äta själv. Först äter barnet med fingrarna. Vid ungefär ett års ålder börjar barnet öva sig att äta med egen sked. Måltiderna är vanligtvis röriga, och en del föräldrar måste lära sig att tåla matresterna och röran.

Obs!

Om det är svårt för dig att tåla röran, andas in djupt och städa upp röran först efter måltiden. Barnet lär sig de färdigheter som krävs för att äta snyggt bara genom att öva. Situationen lättar i takt med att barnet övar sig.

Kom ihåg

Barnens individuella egenskaper påverkar ätandet och matsituationerna.

Barnets aptit minskar och hen börjar växa långsammare mot slutet av det första levnadsåret och i början av det andra levnadsåret. Samtidigt ökar barnets misstänksamhet mot nya smaker och rätter.

Vid måltiderna övar sig barnet inte bara att äta, utan också många andra färdigheter. En positiv atmosfär stödjer umgänget och upplevelsen av föräldraskap.