Skip to main content

Stötta en ångestfylld studerande under praktikperioden

Ångest är en normal och nödvändig känsla. Alla är spända och oroliga ibland. Om ångesten blir alltför intensiv kan den äventyra den studerandes förmåga att lära sig, gå i skolan och genomföra en praktik.

Sammanfattning

  • Känslan av ångest kan vara mycket diffus. Det kan vara svårt för den studerande att beskriva eller benämna känslan som ångest.
  • Ångest kan yttra sig på olika sätt, till exempel som rastlöshet, rädsla, handlingsförlamning eller till och med en okontrollerbar panikkänsla.
  • Ångest kan leda till undvikande beteende och frånvaro. Det tenderar att öka ångesten ännu mer.
  • Det är en bra idé att tillsammans med den studerande diskutera olika sätt att stötta hen för att se till att studierna och praktikperioderna lyckas trots ångesten.

Den här sidan ger tips om hur man kan hantera ångest.

Förmågan att känna ångest och rädsla är en nödvändig egenskap. Den aktiverar kropp och sinne så att man kan klara av en ångestframkallande situation eller undvika den. När ångesten blir långvarig börjar den försämra kroppens och sinnets välbefinnande. Då kan det handla om en ångeststörning.

Hur visar sig ångest i studier eller under praktikperioder?

Att växa upp, bli självständig och få mer ansvar kan väcka många känslor. Bland dessa är ångest en ganska vanlig känsla. Det kan dock vara svårt att bedöma symtomens styrka och att identifiera behovet av eventuell hjälp.

Kontinuerlig och stark ångest försämrar funktionsförmågan, inlärningsförmågan och möjligheten att interagera med andra. Ångest kan leda till att den studerande börjar undvika saker som orsakar ångest. För en studerande med ångest kan frånvaro från skolan bli vanlig, och praktikperioder kan kännas svåra.

Studerande som lider av ångest söker ofta först hjälp hos skolhälsovården, eftersom ångest också ger kroppsliga symtom.

Ångest kan visa sig i kroppen som

  • Magbesvär
  • Återkommande huvudvärk
  • Trötthet trots tillräcklig sömn
  • Ökad hjärtfrekvens, tryckkänsla i bröstet och andningssvårigheter
  • Rodnad eller svettning, skakningar eller domningar i händer eller andra delar av kroppen, muskelspänningar

Ångest kan visa sig som känslor

  • Återkommande oro kring studier
  • Diffus oro eller rädsla
  • Upplevelse av misslyckanden och fel som oöverkomliga
  • Stark rädsla för att göra misstag
  • Gråtmildhet

Ångest kan visa sig i relation till andra människor

  • Nervositet eller svårighet att tala
  • Nervositet eller svårighet att be om hjälp
  • Osäkerhet, rädsla och spänning i sociala situationer
  • Svårighet att hålla kontakt med vänner och bekanta
  • Att bli ensam i gruppen, isolering och tillbakadragande

Ångest kan visa sig i beteende och exekutiva funktioner

  • Tillbakadragande, vägran eller motstånd mot aktiviteter, svårighet att anpassa sig till förändringar
  • Undvikande som copingstrategi
  • Tankevandring och avbrutna aktiviteter, koncentrationssvårigheter, svårighet att minnas instruktioner
  • Försämrad problemlösning och kreativt tänkande
  • Stark belastning
  • Tvångsmässigt kontrollbehov
  • Självskadebeteende, till exempel slå handen i väggen, skära sig
  • Användning av rusmedel

Vad hjälper mot ångest?

Du kan lära dig att hantera ångestsymtom på egen hand eller med hjälp av yrkespersonal inom psykisk hälsa. Det kan göras genom att identifiera oroliga tankar och öva på sätt att lindra ångest.

Syftet är inte att helt och hållet göra sig av med ångest. Det är dock möjligt att öva upp förmågan att reglera det så kallade inre larmsystemet. Det är viktigt att förstå att känslor och situationer kan orsaka falska larm i det inre larmsystemet. Därför kan ångestkänslor utlösas av situationer som egentligen inte är farliga. Förmågan att reglera känslor behövs genom hela livet. Det är inte säkert att man lär sig det utan övning. En annan person kan hjälpa dig att förstå hur du känner dig och hur du kan hantera ångest.

I värsta fall kan ångest till och med kännas som en skrämmande och förlamande rädsla. Att förstå upplevelsen av sådan ångest är viktigt för att kunna hjälpa och stötta den ångestfyllda personen.

Det är viktigt att inte nedvärdera eller ogiltigförklara starka känslor, utan att ta dem på allvar.

Tips för att stötta studerande

Läs mer

När och var kan jag få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

  • elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
  • välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
  • studiehandledaren
  • specialläraren

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av