Skip to main content

Stöd till en nervös elev

Nästan alla är ibland nervösa inför utmanande situationer, som att tala inför en grupp. I nervösa situationer jagar kroppen och psyket upp sig inför utmaningen.

Man behöver inte bli av med nervositeten. I stället kan man lära sig att tolerera kroppens uppjagade tillstånd och sina känslor. 

Det går att lära sig färdigheter som man kan använda för att reglera sin nervositet. 

Centralt

  1. Det får kännas och synas att man är nervös.  
     
  2. Det är viktigt att se till att gruppsituationerna är trygga.  Det hjälper även de elever som inte lider av nervositet.  
     
  3. Se till att hålla en låg nivå av kritisk respons till eleverna. Höga krav är ofta en stor del av skadlig nervositet. Kritisk respons höjer elevens inre krav.    
     
  4. Man bör inte bygga upp för stora hinder för att gå framåt i undervisningen. Det kan till exempel vara krav på att alla ska prestera på samma sätt i nervösa situationer. 
     
  5. Den som är nervös behöver stöd. Med hjälp av stöd kan hen lära sig att reglera kroppens uppjagade tillstånd. Det hjälper hen att klara av även intensiva känslor.  
     
  6. En sak som hjälper för att få kroppen att varva ner är att andas ut lugnt och länge samt att samtidigt släppa spänningar i musklerna i ansiktet, bröstkorgen, skuldrorna och extremiteterna.
     
  7. Man bör prata med eleverna om vilka typer av känningar som väcks i kroppen när man blir nervös. Samtidigt bör man gå igenom att känslorna förmedlar viktig information om oss själva, andra och vår omgivning. Man bör tolerera både kroppens känningar och känslor. 

Hur märks nervositet i skolan? 

Nästan alla är ibland nervösa inför utmanande situationer, som att tala inför en grupp. När man befinner sig i en viktig situation vill man lyckas i den. 

I vår kultur vet man inte alltid hur man kan ha en accepterande relation till nervositet. Därför lär sig många att tycka att det är konstigt. Många försöker också dölja sin nervositet. 

Att försöka dölja nervositeten gör att den tilltar. Det kan också göra att man inte kan agera i situationen.  

Nervositet hos barn och unga i skolan hör ofta ihop med upplevelser i klassen och i sociala situationer med kompisar eller vuxna i skolan. 

Det kan hända att någon har påpekat att det har synts att man är nervös. Man kan ha behövt gå in i en situation utan stöd och hjälp. 

Vad kan läraren göra? 

Erbjud saklig information  

Det primära är att erbjuda information om nervositet. Det finns många situationer som man kan vara nervös i, och det är inte skadligt att uppleva nervositet. Man bör inte fly undan nervositeten.  

Det är bra att närma sig nervösa situationer en liten bit i taget. Först gör eleven det med stöd, och stegvis självständigt.  

Stödet kan bestå av föräldrar, en lärare, kompisar, en kamratstödsgrupp med kamratstödsgruppsinstruktör, elevvården eller någon annan.  

Det är bra att prata med andra om nervositet och jobbiga upplevelser. Ofta är det svårt att prata om det för att man tycker att det är pinsamt, för att man skäms eller för att man är rädd. Men dessa känslor lindras när man blir hörd. 

  • Uppmuntra den som är nervös att prata om jobbiga saker med en person hen litar på, en närstående eller någon annan som hjälper den. 
  • Stötta den som är nervös genom att berätta att det inte är farligt eller skadligt att vara nervös. Normalisera nervositet och situationer där man är alltför nervös. 

Att känna igen nervositet hjälper   

Nervositet är en naturlig del av en utmanande situation. Man behöver inte bli av med sin nervositet. I stället kan man lära sig att tolerera kroppens uppjagade tillstånd och sina känslor.  

  • Det får kännas och synas att man är nervös.  
  • Att prata gemensamt i klassen om nervositet hjälper både den nervösa eleven och hela gruppen att förhålla sig neutralt och empatiskt till nervositet. 
  • Man bör prata med eleverna om vilka typer av känningar som väcks i kroppen när man blir nervös. Samtidigt bör man gå igenom att känslorna förmedlar viktig information om oss själva, andra och vår omgivning.  
  • Om det känns naturligt kan den vuxna också berätta om sina egna upplevelser av nervositet. Det är också bra att berätta om vad som har hjälpt mot nervositeten. 

Olika mål för olika personer 

I undervisningen bör man inte skapa hinder för att gå vidare genom att till exempel kräva att alla ska prestera likadant. Förmodligen kommer det att finnas stora skillnader i förmågan och viljan att tala inför publik ända upp i vuxen ålder. 

Öva tryggt 

Det hjälper inte att bara prata om jobbiga upplevelser. Många behöver trygga möjligheter för att öva på sociala situationer och att tala inför publik.  

Genom att öva lär man sig att tolerera växlingarna i känslor och att kroppen blir uppjagad. Då ökar känslan av trygghet. 

När det gäller nervositet är det viktigt att se till att gruppsituationerna är trygga. Det har även personer som inte lider av nervositet nytta av. 

Öva gemensamt 

När man övar är det viktigt att hitta metoder i gruppen som gör man kan bli kroppsligt lugn. Det får synas utåt att man reglerar sina känslor och känningar. 

Det är bra om eleven får en mall av den vuxna när hen övar. Den vuxna kan till exempel visa att det är tillåtet att göra fel. Det här ökar känslan av trygghet.  

Det är viktigt för alla barn och unga att öva på sociala färdigheter, förmågan att tala inför publik och att intervjua och bli intervjuad. Det är bra att komma ihåg att man inte behöver vara perfekt i de här situationerna. En viktig del i övningen är att sänka tröskeln. Man kan också lära sig av sina fel. 

Övning för en nervös elev och stöd för eleven 

Förutse situationer som eleven kan bli nervös i. Berätta för eleven att det är normalt att bli nervös i situationer som man inte har befunnit sig i tidigare.  

Konkreta övningar gör att den som är nervös blir lugnare. Om det finns tid och möjlighet bör man öva på en nervös situation med eleven i enrum. 

Kom överens med eleven om i vilka situationer hen ska öva på att tolerera nervositet och hur det ska gå till.  

Om eleven är nervös för att prata inför andra kan ni testa följande metoder. Syftet med dem är att exponera sig för känslor av nervositet på ett tryggt sätt och att lära sig av det. 

  • Kom i förväg överens med eleven om något du ska fråga hen. När eleven känner till frågan i förväg går det oftast lättare att tolerera nervositeten.  
  • Ge eleven ett svar på frågan i förväg. På så sätt får hen öva på att svara utan att hen behöver bli nervös för att svaret ska vara rätt. 
  • Om eleven är så pass nervös att hen inte minns vad hen ska säga kan hen skriva ner svaret i förväg. Då läser hen svaret när det blir hens tur. 
  • Kom överens om att man bara kan svara på frågorna skriftligen. 
  • Kom överens om att man kan svara med olika bilder. Du hittar material i Papunet. 
  • Gör färdiga ja- och nejlappar som eleven svarar med. 

Öva på medkänsla 

Många behöver bearbeta sina krav, lära sig att ge efter och hitta medkänsla till sig själv. En viktig del av att bearbeta sin nervositet är att tolerera det man gör och att man inte är perfekt.  

  • En stor del av den skadliga nervositeten beror ofta på elevens krav på sig själv. Det är bra att hålla tillbaka med kritisk respons eller undvika det helt och hållet. 
  • De flesta behöver acceptans, uppmuntran, inspiration och att man erkänner deras styrkor – både från auktoriteter och kompisar. 

Övningar för att utforska nervositet och kroppens uppjagade tillstånd i skolan 

Här finns övningar från olika egenvårdsprogram.  

Övningarna kan användas 

  • i förebyggande syfte i grupp 
  • som ett stöd för individen i till exempel elevvården. 

Andningen är alltid med

Syftet med andningsövningar är att få kroppen och psyket att varva ner. Det finns många lekfulla sätt man kan använda för att träna på andningsövningar tillsammans med ett barn. 

Vid ångest är kroppen ofta spänd och går på högvarv. Övningar för att få kroppen att varva ner är särskilt användbara för elever som reagerar starkt på saker med känslor eller kroppsligt. 

Förutse nervositet
Man kan börja att närma sig nervösa situationer genom att bedöma situationen i förväg. Kedjeanalys kräver mer övning. Den tekniken bör man lära sig inom exempelvis elevvården eller med en vuxen på skolan.  

Utmana nervositeten
För att utmana nervositet i skolsituationer behöver man samarbeta med en lärare. När man planerar för exponering är det bra att diskutera vilka vägar man kan testa att gå framåt i just den här situationen.  

Alternativa tankar
När gruppen är tillräckligt trygg kan man dela med sig av tankar och föreställningar. 

Ett mål med övningen är att lära sig att lyssna noga på vad andra säger i olika situationer. 

I gruppen kan man få uppleva att andra tänker som en själv. Då kan man också använda sig av övningen “Vad skulle du säga till din vän om hen tänkte som du?” 

Stärk de sociala färdigheterna
Alla som vill utveckla sin sociala kompetens har hjälp av följande tips. Det passar även bra att göra övningarna parvis i gruppen. Genom att byta par får man fler möjligheter att öva på att ta ögonkontakt med flera och på att lyssna.  

Övning i medvetenhet – mindfulness
Förmågan att vara medvetet närvarande varierar. Den kan också påverkas av ens livssituation och belastning.  

När man går på högvarv studsar tankarna omkring som en pingisboll. Då kan det vara som allra svårast att göra mindfulnessövningar, även om det är det som psyket behöver mest. 

Det kanske känns som att det inte finns en rätt stund för att öva i skolvardagen. Men behovet av dessa färdigheter försvinner ändå inte. Därför är det bra att hitta utrymme för att öva i vardagen. Du kan samtidigt ta en paus själv.  

Sätta upp mål
Att sätta upp mål är en konst. Den konsten kräver också att man omvärderar mål och gör om målen. Genom att lära sig en teknik kan man justera målen på ett mer flexibelt sätt.  

Stärk ett modigt beteende
För att motverka nervositet kan man också testa övningar i att stärka ett modigt beteende. 

Tänk om spänningen övergår i panik?
Färdigheter vid kriser hjälper när situationerna ställs på sin spets. Det är möjligt att mildra känslorna så att man kommer tillbaka till ett tillstånd där man kan agera igen. 

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Chillaa-appen för unga (på finska)

Chillaa-appen hjälper till vid ångest, nervositet och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende.

  • alltid i fickan som stöd
  • ingen inloggning
  • avslappnings- och mindfulnessövningar
  • tips för svåra situationer
  • tips från andra ungdomar

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier för unga

Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social ångest är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av