Olika typer av ångest

Specifika fobier 

Rädsla och ångest kan vara relaterade till en specifik sak eller situation. De kan i princip rikta sig mot vad som helst såsom t.ex spindlar, hissar, smuts, vaccinationer, eller viss mat.

Ibland är rädslan för en sak eller situation mycket kraftig och ständigt återkommande. Människan gör allt för att undvika en skrämmande sak eller situation. 

Social ångest

Social ångest relaterar till en interaktion med andra människor eller att vara föremål för uppmärksamhet. Man är rädd för att göra något som gör en generad eller skamsen och att bli kritiserad av andra.  

Att vara i sällskap med andra eller uppträda kan kännas svårt. Man kanske undviker svåra situationer. Social ångest är mer än bara blyghet. Den kan också begränsa livet väldigt mycket.

Generaliserad ångest 

Vid generaliserad ångest oroar sig människan lätt för många olika saker. Det behövs ingen specifik faktor för att utveckla ångest.

Det är svårt att sätta stopp för tankar av oro och det kan vara svårt att tolerera osäkerhet. Människan oroar sig både över det förflutna och framtiden och söker en ständig försäkran om att allt är bra.  

Generaliserad ångest kan ta sig uttryck till exempel i sömnproblem, rastlöshet och irritation.

Separationsångest 

En person med separationsångest är rädd för bli lämnad av sina närstående. Separationsångest kan förekomma i alla åldrar, men den är vanligast hos barn och ungdomar. De är vanligtvis rädda för att separeras från sina föräldrar. 

Symtom på separationsångest kan få sin början i stressiga situationer, till exempel när man byter skola eller vänskapskretsen ändras, efter sommarlovet eller på grund av mobbning i skolan eller sjukdom  

Separationsångest kan åtföljas av rädsla för att något hemskt kommer att hända antingen en själv eller en närstående som inte är närvarande.  

Symtomen visar sig ofta som svårigheter att skiljas från en närstående, svårigheter att gå till skolan eller jobbet eller som sömnsvårigheter. 

I en skilsmässosituation framträder barnets ångest i en mängd olika känslomässiga och beteendemässiga symtom, såsom gråt, klängighet, ilska eller trots. Barnet kan också få fysiska symtom såsom ont i magen, illamående, hjärtklappning eller huvudvärk.

Panikstörning 

En panikattack är en stark känsla av ångest. Den åtföljs av kraftiga fysiska symtom som andningssvårigheter, hjärtklappning, bröstsmärtor, domningar och svettningar.   

Ofta medför en panikstörning en rädsla för att dö eller bli galen.  

En panikattack börjar ofta mycket snabbt. Den kan slå till i en situation som orsakar ångest eller rädsla, eller helt oväntat.  

Känslan av panik kan också ha ett samband med någon annan ångeststörning.

Vad kan jag själv göra?

Egenvårdsprogram för självständigt arbete

Du kan få hjälp med ångestrelaterade problem från Psykportens egenvårdsprogram, som du kan göra på egen hand eller tillsammans med en närstående eller yrkesperson. Egenvårdsprogrammen ger dig information om problem relaterade till ångest och verktyg för att hantera ångest.

Du kan använda egenvårdsprogrammen

• självständigt
• i väntan på annan vård  
• som tillägg till annan vård
• efter att annan vård redan har avslutats

Berätta hur du känner dig

Många människor känner sig lättade efter att ha berättat för sina närstående om sina symtom. Även om det känns svårt och onödigt att prata om det, är det värt att prata med en trygg vuxen eller en god vän. När du pratar om din situation är du inte längre ensam i den svåra situationen. Det kan också hjälpa dig att klargöra dina egna tankar och känslor.

Dina närstående kan också ha lagt märke till dina symtom. Genom att prata med dem kan du få en överraskande mycket stöd och förståelse för din återhämtning.

Andra personer som stöd

Om det inte går att prata med dina närstående kan du söka hjälp från personer i samma situation. Kamratstöd finns tillgängligt i grupper och en-till-en. Du kan prata med andra personligen eller online. Det finns också kamratstödjande aktiviteter som drivs av social- och hälsovårdspersonal.

Sköt om dig själv

Att vardagen fungerar smidigt är starkt kopplat till psykiskt välbefinnande. 

När du mår bra går vardagen smidigt utan större ansträngning. Å andra sidan bidrar meningsfulla dagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm till god hälsa. 

Du kan påverka ditt eget välbefinnande genom att göra mycket enkla, vardagliga saker. Motion, välmående och sömn är de grundläggande byggstenarna i vardagen. Andra människors närvaro och sociala kontakter är viktiga. Kvaliteten på din dagliga kost har också en stor inverkan på ditt humör.