Egenvårdsprogram

För vissa barn är antal och siffror inte särskilt betydelsefulla eller intressanta. När man börjar i skolan kan det kännas främmande eller svårt att lära sig matematik.

Utveckling av matematikinlärning

Spädbarn

Spädbarn har en medfödd uppfattning om antal i sin omgivning. De kan till exempel urskilja om det finns mer eller mindre av något utan att räkna.

Småbarn

Småbarn lär sig gradvis betydelsen av små räkneord. Först lär de sig att räkneordet ett motsvarar en sak eller ett objekt. Några månader senare lär de sig räkneordet två.

Samtidigt övar man på att räkna upp tal i ramsor: ett-två-tre-fyra. Med tiden och genom övning utvecklar barnet en förståelse för att ett visst räkneord hänvisar till en viss mängd.

Barn i lekåldern

Vanligtvis kan barn i fyra års ålder räkna ett litet antal objekt. Genom att öva lär ditt barn sig vilka siffersymboler som motsvarar vilka tal. Barnet övar på dessa inom småbarnspedagogiken och i förskolan.

Barn i skolåldern

Färdighet i att räkna upp tal framåt och bakåt skapar grunden för att förstå idén bakom addition och subtraktion.

Först adderar barnet genom att räkna upp talen, till exempel med hjälp av fingrarna.

Under de första skolåren lär sig de flesta barnen ofta förekommande additioner och subtraktioner utantill. Detta försnabbar och underlättar beräkningar med större siffror och att lära sig mer avancerad matematik.

Vilka färdigheter behöver man för att lära sig matematik?

Matematiska färdigheter bygger på varandra. För att stärka färdigheterna måste grunden vara stark.

Delområdena inom matematik förutsätter flera olika tidigare färdigheter, såsom

• färdigheter i talföljder
• smidig grundläggande räknefärdighet
• språkligt minne
• förståelse av matematiska samband
• behärskande av matematiska begrepp

De flesta beräkningar förutsätter flera tidigare färdigheter samtidigt. 

Svårigheter i matematik syns på olika sätt hos olika barn. Därför är det viktigt att reda ut vad som är svårt och vad som är lättare för barnet. På så sätt kan man rikta stödet till rätt färdighet.

Färdigheter i talföljder

Siffrorna bildar en kö som alltid har samma ordning: 1,2,3,4 och så vidare.

Färdigheter i talföljder utvecklas steg för steg. Tidiga färdigheter i talföljder omfattar kunskap om tal och deras ordning. Barnet lär sig senare att räkna exakta antal.

Man kan gå framåt och bakåt i talföljden, i ordning eller flera tal åt gången, från början eller mitten.

Färdigheter i talföljder är nödvändiga för att lära sig idén om addition och subtraktion.

Lära sig tal utantill

De flesta barn kommer ihåg beräkningar som förekommer ofta, till exempel 3+4. I låga tal är smidiga grundfärdigheter i matematik mer beroende av minnet än att räkna. Samma färdighet behövs för att lära sig multiplikation utantill.

Beräkningar med små tal som upprepas ofta är också nödvändiga när man räknar med större tal. Om barnet inte behärskar addition och subtraktion med ensiffriga tal utantill kommer de mer avancerade beräkningarna att vara mer tidskrävande och ansträngande. Det kan också lättare bli fel.

Ett bra språkligt minne hjälper att komma ihåg grundberäkningarna.

Vissa barn kommer inte ihåg beräkningarna trots upprepningar. Då måste barnet alltid räkna dem på nytt genom att räkna upp dem eller räkna dem med fingrarna. Detta är ofta tidskrävande och sannolikheten att det blir fel är större.

Förståelse av matematiska samband

Att förstå matematiska samband förutsätter att man behärskar positionssystemet och förstår storleksordningen.

• Positionssystemet innebär att en siffra i ett tal har olika värde beroende på dess plats, vilket påverkar talets storlek. I exempelvis talet 254 avser den första siffran hundratal (200), den andra siffran tiotal (50) och den tredje ental (4).

Vissa barn är bra på grundberäkningar, men har svårigheter att förstå talens storleksordning. Svårigheterna kan uttrycka sig som svårigheter att jämföra eller skriva siffror. Barnet kan till exempel skriva talet hundrasex som 1006.

Senare kan det vara svårt att uppfatta decimaler, till exempel att 1,15 är mindre än 1,9.

Behärskande av matematiska begrepp

Muntliga matematiska uppgifter och tillämpning av matematik i vardagen förutsätter goda färdigheter i det matematiska språket. När barnet förstår att begreppen "lägga till" och "sammanlagt" är relaterade till addition har hen lättare att tillämpa sina matematiska färdigheter i vardagen.

Inlärning är individuellt

Barn har naturligt olika sätt att lära sig och styrkor. Vissa har lätt med språkliga teman. Andra lär sig däremot lättare visuellt, till exempel genom att rita.

För en del av barnen som har svårigheter i matematik kan det också vara svårt att läsa, skriva, lära sig språk eller kontrollera sin uppmärksamhet. Dessa färdigheter bygger delvis på en liknande grund. 

För många är kombinationen av olika typer av övningar effektiv. Då kan man kombinera inlärning genom att till exempel göra, se och lyssna.