Egenvårdsprogram

Mobbning är avsiktlig och upprepad användning av makt eller kraft för att få en annan person att må dåligt. Mobbning kan till exempel vara

• att kalla någon vid öknamn
• att lämna någon utanför
• att sprida skvaller
• att skada någon fysiskt
• att skada egendom
• att trakassera någon via telefon/sociala medier

Vid mobbning är det alltid en obalans i makten mellan parterna, där mobbaren eller mobbarna förtrycker den mobbade.

Mobbning är skadligt för utvecklingen av både den mobbades och mobbarens välbefinnande. 

Den mobbade

Mobbning skadar den mobbades självkänsla, självbild och förtroende för andra. 

Känslan av att bli accepterad och höra till minskar. Det kan vara svårt för den mobbade att be om hjälp. Mobbade barn riskerar att drabbas av ångest och depression.

Mobbaren

En mobbare kan ha svårt med sina känslo- och självregleringsfärdigheter samt empatifärdigheter. Hen kan försöka förbättra sin självkänsla genom att söka uppmärksamhet eller skaffa sig en känsla av makt och beundran genom att förtrycka andra. 

Det kan vara svårt för mobbaren att be om eller ta emot hjälp för att ändra sin sociala roll och utveckla sina interaktionsfärdigheter.

Barn som mobbar andra är mer benägna att bete sig aggressivt och våldsamt även senare i livet.

Diskriminering är när man särbehandlar eller försätter en person i en sämre ställning baserat på en personlig egenskap. Diskrimineringen kan baseras på till exempel barnets eller föräldrarnas ursprung, hudfärg, religion, ålder, kön eller funktionshinder.

Diskriminering är skadligt för barnets välbefinnande. 

Upplevelser av diskriminering försvårar utvecklingen av barnets självbild och självkänsla. Den diskriminerade kan vara rädd för att söka sig till och vara med andra och kan ha svårt att be om hjälp.

Barn som diskrimineras riskerar att drabbas av ångest och depression.

Ensamhet kan bero på att man saknar kompisrelationer eller inte känner någon tillhörighet. Att bli mobbad och diskriminerad kan leda till ensamhet och att man hamnar utanför.

Undantagsförhållandena under coronapandemin ökade också barnens upplevelser av ensamhet. 

Ensamhet är inte samma sak som att vara ensam. Alla vill vara ensamma ibland. Ingen vill känna sig ensam, utanför eller osynlig. 

Det är inte antalet kompisar som är viktigt, utan kvaliteten på kompisrelationen.  Det kan räcka att ha en enda kompis som barnet känner sig accepterad och uppskattad av.

Vad beror ensamhet på?

Ensamhet beror ofta på flera orsaker. Det är aldrig barnets fel.

I kompisrelationer är det viktigt att betona att ingen får lämnas ensam eller utanför kompisgänget. Alla barn är lika viktiga och värdefulla.

På vilket sätt är ensamhet skadligt?

Ensamhet kan påverka barnets känslor och tankar om sig själv och andra. Barnet kan känna sig underlägset, undvika sociala situationer eller dra sig undan.

Ensamheten kan påverka hur barnet tror att andra ser på hen. Hen kan ha svårt att lita på andra och på andras avsikter.

En spiral av ensamhet

Ett skadligt tänkande kan leda till en spiral av ensamhet.  Negativa tankar om sig själv och känslan av att vara annorlunda kan fastna och växa sig ännu starkare. Ensamhet kan öka risken för ångest och depression hos barnet.

Om man inte har en kompis är det svårt att öva på kompisfärdigheter, och om man inte övat på kompisfärdigheter kan det bli svårare att delta i sociala situationer.