Egenvårdsprogram

Socialt stöd från arbetskamrater kan hjälpa en att klara av svåra arbetssituationer och minska stress.

Ett dåligt arbetsklimat, konflikter mellan människor eller osakligt bemötande kan däremot snabbt försämra välbefinnande i arbetet.

Man kan och bör skapa ett gott arbetsklimat

Goda arbetsförhållanden bidrar till ett gott arbetsklimat. Det förutsätter ett konsekvent ledarskap samt tydligt definierade mål och arbetsfördelning. Dessutom bör det finnas tillräckligt med tid för arbetsuppgifterna och fungerande arbetsredskap, så att bristfälliga arrangemang inte skapar irritation mellan människor.

Varje arbetstagare är viktig

Varje arbetstagare har ansvar för att skapa och upprätthålla ett gott arbetsklimat. Ett gott kamratskap innebär aktiva handlingar.

Man behöver inte vara bästa vänner med alla kollegor, men alla ska, utöver att sköta sina arbetsuppgifter, uppträda sakligt och följa gemensamt överenskomna spelregler. Ledningen har ett särskilt ansvar att ingripa i oönskat beteende och att föregå med gott exempel när det gäller att skapa ett gott arbetsklimat.

Forskning visar att de mest framgångsrika arbetsgemenskaperna består av personer med olika bakgrunder och tankesätt. Skillnaderna blir dock en styrka först när alla kan bidra utan rädsla. En konstruktiv laganda stärks genom att man bemöter sina kollegor med respekt och visar intresse för deras tankar.

Meningsskiljaktigheter är inget att vara rädd för

I en arbetsgemenskap kommer man oundvikligen ibland att ha olika åsikter. Det är positivt, eftersom att uppmärksamma olika perspektiv ofta bidrar till att utveckla arbetet.

För stor enighet i en arbetsgrupp döljer ofta en rädsla för att bli bestraffad för att tänka annorlunda, till exempel genom att bli utesluten. Om man i arbetsgruppen inte vågar ta upp avvikande åsikter eller observationer, ökar risken för misstag och till och med farliga situationer.

På arbetsplatsen är det bra att öva på konstruktiva sätt att uttrycka olika åsikter och att förena olika perspektiv. Tystnad kan vara skadlig, till skillnad från svåra men respektfulla diskussioner.

Nolltolerans mot mobbning

Mobbning på arbetsplatsen innebär ett kontinuerligt, skadligt och avsiktligt negativt beteende riktat mot en eller flera personer på arbetsplatsen. För mobbning på arbetsplatsen används ibland olika benämningar, såsom psykiskt våld, våld, mobbning, trakasserier eller osakligt bemötande.

Mobbning kan vara fysisk, psykisk eller social. Den kan visa sig till exempel som öknamn, diskriminering, hot, förlöjligande eller social isolering. Ibland kan mobbning på arbetsplatsen vara svårare att upptäcka. Den kan till exempel handla om att försvåra arbetet, hindra informationsflödet eller subtilt utesluta någon.

Mobbning försämrar gradvis den utsattas arbetsprestation och välbefinnande, och kan leda till allvarliga hälsoproblem.

Hur känner man igen mobbning på arbetsplatsen?

Det kan vara svårt att dra gränsen mellan mobbning och andra typer av konflikter på arbetsplatsen. Olika åsikter och meningsskiljaktigheter mellan arbetstagare är inte i sig mobbning, men alla problemsituationer på arbetsplatsen bör alltid utredas.

Om du är osäker på om det du har upplevt, gjort eller bevittnat är mobbning, skriv ner händelserna och deras tidpunkter. Prata sedan med någon du har förtroende för, till exempel din chef, arbetarskyddsfullmäktig eller företagshälsovården.

Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att ingripa i osakligt bemötande som riktas mot en arbetstagare.