Skip to main content

Egenvårdsprogram

Hur balanserar man livet?

Livet är en ständig balansgång mellan saker som tar energi och saker som ger energi. Om man inte är uppmärksam kan de saker som tar mycket energi få övertaget utan att man lägger märke till det.

Ifall man upplever för mycket belastning i vardagen kan följden vara t.ex. minnesproblem, nedstämdhet, irritabilitet, orimlig oro, ångest, minskad initiativförmåga, brist på intresse för saker man tidigare tyckt om att göra, trötthet och koncentrationssvårigheter. Man kan vara nedstämd även utan att ha depression.

En god funktionsförmåga

De individuella skillnaderna i stresstolerans är stora, och det är bra att vara medveten om sina gränser och när funktionsförmågan inte längre är optimal. På så sätt kan man lära sig att förebygga att en över- eller underbelastning blir långvarig.

Även en långvarig underbelastning (för lite utmaningar) är stressande. Man mår oftast bäst när man får utnyttja sina förmågor och styrkor, men kraven inte är för höga.

Undvik skadliga kortsiktiga lösningar

I ett stressat tillstånd är det lätt hänt att man väljer aktiviteter och belöningar som är kortsiktiga. Man försöker då snabbt må bättre genom att t.ex. tröstäta, dricka alkohol eller spela hasardspel.

Ofta visar sig dessa snabba lösningar vara otillräckliga eller skadliga. Ur en helhetssynvinkel är det bättre att satsa på sådant som främjar och ökar välbefinnande även på lång sikt.

En ond cirkel uppstår

Det är svårare att hitta och göra trevliga saker i ett överbelastat tillstånd än när man känner sig nöjd med tillvaron. Det kan kännas jobbigt att utföra saker man mår bra av ifall de inte genast leder till ökad tillfredsställelse eller välbehag. Det är till och med möjligt att man börjar utesluta saker som man tidigare har funnit meningsfulla.

När det så finns allt färre aktiviteter i livet som ökar välbefinnandet så leder det till att man mår allt sämre, vilket i sin tur sänker initiativförmågan ytterligare. På så sätt upprätthålls den onda cirkeln.

Att komma ihåg att utgå från sig själv

Alla individer har unika genetiska skillnader, kognitiva förmågor, erfarenheter och sätt att se på världen, svagheter och styrkor. Man inspireras, förstärks eller blir belastad och nedslagen av olika saker.

Därför är det viktigt att bedöma den egna orken och krafterna utan att jämföra sig med andra. Bara du själv vet i vilken utsträckning det finns för många belastande faktorer i ditt liv och för få saker som ger dig krafter.

Att tänka flexibelt

​Det är möjligt att man i sitt liv har utvecklat och förstärkt sådana saker, vanor och lösningar som inte längre fungerar. Det kan hända att livskvaliteten till och med har sjunkit på grund av detta. I så fall måste man stanna upp och hitta nya vanor som fungerar bättre.

Då man försöker finna lösningar på sin situation kan man ha nytta av kreativ problemlösning, dvs. att även i en svår situation kunna se på saken ur ett större perspektiv och så försöka finna åtminstone några sorts möjligheter att påverka framtiden.

Det lönar sig att medvetet öva på problemlösning med ett brett perspektiv och försöka finna olika alternativ. Detta förbättrar en viktig förmåga i livet, nämligen att kunna tänka flexibelt. En förmåga att flexibelt och mångsidigt kunna se på saker och lösa utmaningar har ett samband med en positiv sinnesstämning.

Är oflexibelt tänkande ett hinder för ditt välbefinnande?

Ett exempel

Anders lider av koncentrationssvårigheter och är nedstämd. Han har tappat intresset för saker som han brukade tycka var trevliga.

Anders tittar hellre på tv-serier än nyheter. Han anser dock att en civiliserad människa måste veta vad som sker ute i världen. Därför tittar Anders alltid på nyheterna, även om de gör honom väldigt nedstämd och han har svårt att fokusera på dem. Han har nu börjat känna att det är meningslöst att se på tv-serier.

Om Anders vore din vän och bad om ditt råd, vad skulle du svara? Skulle du säga till honom att titta på serier eller nyheter? Serier, eller hur? Troligtvis skulle du säga till honom: "Glöm nyheterna ett tag och gör saker du tycker om."

Du skulle antagligen helt naturligt kunna förhålla dig ömsint mot din vän. Du skulle kanske uppmuntra honom att sänka sina krav, bedöma saker utifrån nuläget samt att prova på alternativa sätt att tänka och agera.

Du skulle förstå att det är viktigt för Anders psykiska välbefinnande att han aktivt försöker förstärka sina inre resurser. Du skulle kanske kunna tänka flexibelt och ge råd som ökar välbefinnandet i Anders liv.