Välbehagsförrådet

Målet med denna övning är att aktivt öka de funktioner i vardagen som får dig att må bra och på så sätt balansera förhållandet mellan sådant som ger krafter och sådant som tar krafter.

Övningen kan vara till hjälp om du har något av följande symtom: ångest, oro, nedstämdhet, sorgsenhet, utmattning eller oförmåga att njuta (anhedoni).

 Svara på moderna utmaningar med nya färdigheter

Utmaningarna i det moderna livet riktar sig till stor del mot människans psykiska välbefinnande. Vår tid har skapat utmaningar för oss, och för att svara på dessa behöver vi färdigheter i framför allt livshantering och social interaktion.

 Trevliga saker får vågen i balans

Livet innebär att aktivt skapa balans mellan faktorer som förbrukar och ger krafter; mellan förpliktelser, krav och sådant som ger välbehag.

Om vi inte fäster uppmärksamhet vid upprätthållandet av balansen kan vågen obemärkt väga över till sidan med faktorer som förbrukar krafter.

Följden kan bli minnessvårigheter, sämre humör, irritation, orimlig oro eller ångest, minskad initiativförmåga, brist på intresse för sådant som tidigare väckt intresse eller varit trevligt, trötthet och minskad koncentrationsförmåga. Man kan bli nedstämd utan att vara deprimerad, och ibland är detta en följd av att balansen tippar över till den påfrestande sidan av vågen.

Det förekommer stora skillnader i människors stresstålighet. Därför är det bra att lära sig att känna igen hur mycket stress man kan hantera och vad man behöver för att upprätthålla en god funktionsförmåga så att man själv kan lära sig att förebygga långvarig över- eller underbelastning. Långvarig överbelastning är inte det enda som påverkar humöret negativt, utan långvarig underbelastning är också psykiskt stressande. Människan mår bäst då hon får förverkliga sina förmågor och talanger i rätt omfattning.

 Ett utmattat psyke behöver snabb stimulans

I ett tillstånd av psykisk påfrestning är det lätt att ta sin tillflykt till kortsiktig tillfredsställelse. Avsikten är att snabbt åstadkomma psykisk balans. Tröstätande, alkohol, hasardspel och surfande på Internet är exempel på sådant som kan fungera som ett plåster av det här slaget.

Snabba lösningar kan ofta visa sig vara otillräckliga eller till och med skadliga på lång sikt. Med tanke på helheten är det därför nyttigare att satsa på sådant som främjar välmående och ger tillfredsställelse på lång sikt.

Det är bra att vara medveten om att det är betydligt svårare att hitta på och göra trevliga saker i ett tillstånd av psykisk påfrestning än i ett tillstånd av psykisk tillfredsställelse. Att söka sig till trevliga saker kan kännas besvärligt och arbetsamt om de inte ger en omedelbar känsla av välbehag. Av den här anledningen är det på sätt och vis naturligt, om än skadligt, att man börjar gallra bort sådant som tidigare har upplevts som meningsfullt. Den onda cirkeln är sluten då livet innehåller färre aktiviteter som höjer humöret än förr, vilket leder till att humöret försämras och initiativförmågan minskar ytterligare.

Människan är till sitt genetiska arv, sin upplevelsevärld, sina talanger, sina svagheter och sina styrkor en unik individ. Med andra ord inspireras, stärks, förslits och nedslås olika människor av olika saker. Av den här orsaken är det viktigt att bedöma sin egen resursvåg utan att jämföra den med grannens. På så sätt får man klarhet i hur lätt eller tung välbehagssidan är i förhållande till de påfrestande sakerna.

 Om de gamla knepen inte fungerar det dags att prova något nytt

Det kan hända att en person under sitt liv har satsat på sådana saker, metoder och lösningar som inte verkar hjälpa personen framåt. Tvärtom kan det hända att livskvaliteten har minskat ju mer personen har försökt ty sig till de gamla metoderna för att påverka sig själv eller omgivningen. Det kan mycket väl hända att dessa metoder, i någon annan situation, har fungerat ganska bra, men om man granskar nyttan av dem i nuläget tvingas man konstatera att de inte fungerar.

Att man kör fast i en snäv granskning av problemet förekommer i synnerhet då man upplever sig stå inför ett tvång. Det har i själva verket ganska liten betydelse huruvida det upplevda tvånget kommer inifrån eller utifrån. Om en person i en svår situation så att säga kan ställa sig utanför situationen och se ens några möjligheter att påverka sin framtid ökar känslan av självbestämmanderätt och valfrihet. Då blir även kreativ problemlösning möjlig. Det är med andra ord bra att medvetet öva på övergripande problemlösning och se olika alternativ för att angripa samma problem. Detta ökar en viktig livskunskap: flexibelt tänkande. En flexibel och mångsidig förmåga att granska problem och lösa utmaningar hänger ihop med ett tillfredsställt sinnelag.

 Ett resurscentrerat liv

​​I undersökningar har tanken om att en människa mår bäst när hon kan förverkliga sin inre motivation i aktiviteter där hon får använda sina personliga talanger och göra sådan som intresserar, lyfts fram. När en människa upplever att hon gör meningsfulla saker som en del av ett uppskattande socialt nätverk, orkar hon också relativt bra med skuggsidorna av livet. Människan har ett allmänmänskligt behov av att agera och åstadkomma betydelsefulla saker samt skapa och upprätthålla nära mänskliga relationer och påverka sina egna omständigheter.

När en person riktar sin uppmärksamhet, sin verksamhet och sin tidsanvändning mot sådant som han eller hon tycker är intressant och är bra på, stärker personen sin uppfattning om sig själv och upprätthåller en positiv balans i fråga om sina resurser. Han eller hon stärker den långvariga källa som ger en återkommande upplevelse av välbehag i livet. Då behöver personen inte anstränga sig oskäligt mycket för att uppleva framgång och de svaga sidorna utvecklas nästan obemärkt vid sidan av personens starka sidor.

 Vilka tankar utgör hinder för att gå vidare?

​​Rasmus, en 42 år gammal montör, har under den senaste tiden lidit av nedstämdhet och koncentrationssvårigheter och förlorat intresset för sådant som han tidigare tyckte var trevligt.

Rasmus är oroad över sin oförmåga att koncentrera sig och önskar att han skulle kunna återfå sin koncentrationsförmåga och känslan av välbehag. Rasmus är till sin natur mer intresserad av tv-serier än av nyheter. Han har dock alltid varit av den åsikten att en bildad person bör veta vad som händer i världen. Därför har Rasmus inte ifrågasatt att han tittar på nyheterna, trots att de för närvarande ger näring åt det pessimistiska humöret och får koncentrationsförmågan att avmattas ytterligare, varvid Rasmus blir frustrerad. På den senaste tiden har det till och med börjat kännas meningslöst att se tv-serierna till slut.

Om vi tänker oss att Rasmus skulle be dig om råd om sin situation, vad skulle du svara? Vilken aktivitet skulle du uppmuntra honom att satsa på just nu, tv-serierna eller nyheterna? Tv-serierna, inte sant? Du skulle troligtvis säga till honom: ”Glöm nyheterna, åtminstone för en tid, och gör sådant som ger dig tillfredsställelse och som gör att du känner att du lyckas”, eller hur?

Med andra ord skulle du kanske helt naturligt kunna vara vänlig mot din vän, sänka kraven, utvärdera omständigheterna i ljuset av den nuvarande situationen och prova på alternativa sätt att agera och tänka. Du skulle kunna bedöma vilken aktivitet Rasmus borde satsa på just nu och vilken han borde låta bli. Du skulle förstå att det är viktigt för Rasmus psykiska välbefinnande att öka de nuvarande resurserna. Du skulle kanske kunna införa principerna för flexibelt tänkande som motvikt till de ovillkorliga och stela tankegångarna och aktiviteterna och på så sätt öka antalet faktorer som ger välbefinnande i Rasmus liv.

 Också små saker ger välbehag

Vägen mot välbefinnande i livet består av att medvetet och om och om igen göra små saker som ger välbehag. En vanlig vilseledande föreställning är att angenäma upplevelser dyker upp i livet av sig själva. Det lönar sig dock inte att låta ens egen lycka hänga på slumpen.

I det här avsnittet har vi behandlat nya saker som kan sammanfattas på följande sätt:
När det råder balans mellan påfrestande faktorer och faktorer som skapar välbehag är förutsättningarna för att bli nöjd med livet goda. Faktorerna som skapar välbehag kan vara småsaker, så länge de upprepas tillräckligt ofta. Till de bästa metoderna för att främja välbefinnande hör de aktiviteter som inte medför psykiskt illamående, utan fungerar som en långsiktig källa till välbehag. Vilka saker som är påfrestande eller laddar resurserna är olika hos olika människor. Människor har dock ett allmänmänskligt behov av att göra betydelsefulla saker och skapa meningsfulla mänskliga relationer. Det väsentliga är att hitta sina egna styrkor. Att satsa på dessa främjar välbefinnandet.

 Övning - Välbehagsförrådet

Genomförande:
Fundera över vilka saker som bidrar till ditt välbefinnande och sammanställ en lista över dem i häftet. Sätt därefter upp listan på till exempel kylskåpsdörren som påminnelse vid eventuella sämre stunder.

Då du funderar på vilka saker som skapar välbehag i ditt liv och gör en lista över dem ska du tänka på följande:

  • Kom ihåg allt som tidigare har gett dig tillfredsställelse.
  • Kräv inte att tanken på eller utförandet av dessa saker ska kännas på ett visst sätt just nu, utan observera saker på ett allmänt plan i ditt liv.
  • Försök fundera ut så små saker som möjligt och så många faktorer du kan, t.ex. morgonkaffe, doften av färskt bröd, rena lakan mot huden, en varm dusch, ett besök på biblioteket, sång, en promenad i naturen....
​​