Egenvårdsprogram
1. VAD HANDLAR DET OM?
Barnets livlighet, korta uthållighet och glömska kan ibland oroa föräldrar. Det kan handla om barnets typiska beteendemönster, temperament eller kulturella faktorer.
Lindriga och övergående symtom kräver inga närmare undersökningar. Barnets funktionsförmåga kan dock stödjas och det lönar sig att göra det med olika metoder.
I det här egenvårdsprogrammet får du tips och verktyg för att minska symtom som stör vardagen. Dessa metoder lämpar sig både för att lindra besvär som orsakas av ADHD-drag och av diagnostiserad ADHD.
Hur kan ADHD märkas?
Koncentrationssvårigheter, impulsivitet och rastlöshet kan i hög grad utmana barnets funktionsförmåga. Om symtomen förekommer under en längre tid och i flera miljöer, och inte kan förklaras av andra orsaker, kan det handla om ADHD.
ADHD-symtom som stör vardagen
ADHD-symtom kan märkas i barnets vardag till exempel så här:
- kommer inte ihåg instruktioner
- lämnar ofta saker halvfärdiga
- fäster uppmärksamhet vid oväsentliga saker
- koncentrerar sig på uppgifter som kräver ansträngning bara en kort stund
- undviker situationer som kräver koncentration eller stillasittande, som att göra läxor
- är lättdistraherad
- behöver påminnelser eller vuxenstöd för att komma vidare med saker
- gör slarvfel
- tappar bort sina saker
- fastnar i något
- verkar inte lyssna
- glömmer saker
- försjunker i aktiviteter som känns intressanta
- märker inte hur tiden går
- att avsluta något som känns roligt är ovanligt svårt
Barnets sociala och emotionella färdigheter mognar ofta långsamt. Då kan svårigheter uppstå i:
- kompisrelationer, till exempel att bli kompis med någon, att upprätthålla kompisrelationer
- lek, till exempel att komma överens om lekar, att hålla sig kvar i leken, att lösa konflikter
- känsloreglering, till exempel raseriutbrott, fastnar i känslor
- att tåla besvikelser och förändringar
Hur diagnostiseras ADHD?
ADHD är en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk störning som diagnostiseras av en läkare. Vid en ADHD-utredning kartläggs barnets funktionsförmåga samt frågor som rör tillväxt och utveckling.
Till ADHD-utredningar hänvisas man vanligtvis via barnrådgivningen, familjerådgivningen eller skolhälsovården.
Syftet med utredningen är att ta reda på vad barnets eller ungdomens symtom beror på. Samtidigt kan man utesluta andra möjliga orsaker till svårigheter i vardagen.
Hur ser utredningen ut?
Utredningen görs oftast i samarbete mellan familjen, hälso- och sjukvården samt personalen inom småbarnspedagogik eller skola. Det är viktigt att få observationer om barnets funktionsförmåga i olika miljöer.
För en diagnostisk bedömning krävs en omfattande och noggrann utredning. Man tar också hänsyn till eventuella andra samtidiga störningar.
Bedömningen kan innehålla olika typer av undersökningar beroende på individen. Därför kan den kräva flera möten och ta lång tid.
Behöver barnet en diagnos för egenvård?
Det är bra att ta i bruk individuella metoder för att minska symtom som stör vardagen. Du kan använda verktygen i detta egenvårdsprogram även om ditt barn fortfarande är under ADHD-utredning.
Hur behandlas ADHD?
Behandlingen av ADHD handlar om att hantera de symtom som försämrar barnets funktionsförmåga hemma, på daghemmet eller i skolan.
ADHD-symtom som stör vardagen kan effektivt lindras genom:
- förändringar i miljön
- strukturering av barnets vardag
- öva färdigheter i symtomhantering
- vägledning av barnets beteende
Svåra symtom kan försvåra vardagen och sociala situationer. Metoder som stöder funktionsförmågan har oftast stor betydelse för barnets framgångar, livskvalitet och framtid.
Barn med ADHD-symtom kan ha situationer där symtomen inte märks eller inte stör. Symtom som är till nackdel i en viss situation kan i en annan vara en styrka och resurs.