Skip to main content

Egenvårdsprogram

3. Att skilja åt ritualer från försiktighet

Ibland är det svårt att skilja åt ritualer som anknyter till tvångssymtom och normal försiktighet. Du kan ha nytta av följande fyra frågor när du ska dra klara gränser mellan dessa två.

Ibland kan det vara svårt att urskilja vad som är utförande av ritualer och vad som är normal försiktighet i de egna aktiviteterna.

Att försöka bli av med ritualer innebär inte att du måste börja ta onödiga risker.

Stanna nu upp och fundera i lugn och ro över hur du i dina handlingar kunde skilja åt överdrivet, ritualmässigt försäkrande och normal försiktighet.

1) Hur gör man i allmänhet i dessa situationer?

Många kontrollerar spisen endast en gång efter matlagningen. Dessutom går människor eventuellt snabbt igenom att ingen apparat fortfarande är påslagen när de lämnar hemmet. Detta är normal försiktighet.

Om samma knappar kontrolleras flera gånger eller om mycket tid läggs ned på kontrollen, börjar det vara fråga om tvångssymtom. Likaså är undvikande att lämna hemmet ett tvångssymtom, inte normal försiktighet.

2) Vilken är sannolikheten att den händelse du fruktar kommer att inträffa?

Sannolikheten att en brand bryter ut är överhuvudtaget ganska liten. När du har kontrollerat spisplattan en gång har sannolikheten att en brand uppstår på grund av spisen minimerats så långt det genom eget agerande är möjligt.

De följande kontrollerna minskar egentligen inte längre sannolikheten för den fruktade händelsen, och sålunda är det fråga om ett tvångssymtom.

3) Vilket är det logiska sättet att handla i denna situation?

Till exempel handtvätt inkluderar vissa logiska steg.

De flesta väter först sina händer, varefter de doserar tvålen och tvättar händerna helt och hållet. Varje steg kan motiveras logiskt, eftersom de förbättrar resultatet.

Ibland är tvättritualerna mycket mer invecklade och inkluderar steg som åtminstone inte i den skalan kan motiveras logiskt. Då är det fråga om tvångssymtom.

4) Anknyter vidskepliga tankar till dina aktiviteter?

I många fall åtföljs tvångssymtom av tankar om att olyckor kan förhindras genom att agera på ett visst sätt.

Dessa tankar är inte längre helt logiska, utan de får drag av vidskeplighet. Eventuellt tänker man till exempel att de egna tankarna kan påverka sannolikheten av en olycka:

"Om jag i mina tankar upprepar ett visst mantra händer det inget ont".

Också vissa tal har en särskild betydelse för utfallet av en händelse:

"Spisen måste kontrolleras sju gånger".

I dessa situationer är det fråga om vidskepligt tänkande, vilket antagligen är förknippat med ett tvångssymtom.