Egenvårdsprogram

Bekymmer hänger ofta ihop med föreställningar om att det är bra eller nyttigt att oroa sig. Känner du igen dessa föreställningar?

Här är några exempel på positiva föreställningar vi kan ha om oro och bekymmer. 

1. Oro hjälper mig att lösa problem

Du kanske tänker att om du bekymrar dig kommer det att hjälpa dig att fatta väl övervägda beslut eller att du håller dig uppmärksam och fokuserad när du ständigt oroar dig.

2. Oroandet inspirerar mig att göra saker bra och uppnå resultat

Du kanske tänker att oro och stress får dig att till exempel studera flitigare.

3. Om jag bekymrar mig i förväg kommer jag inte att bli besviken senare

Du kanske tänker att om du oroar dig redan i förväg över att din närstående råkar ut för en olycka kommer det inte som en chock om det händer på riktigt.

4. Hemska saker händer inte om jag oroar mig över dem i förväg

Denna tanke bygger på att det tidigare inte hänt något hemskt, eftersom du oroat dig över det i förväg. Nu kanske du är rädd för att om du slutar oroa dig för din närståendes säkerhet, kommer något hemskt att hända.

5. Oro berättar om att jag är samvetsgrann och bryr mig om mina närstående
Du kanske tänker att din oro för dina närmaste visar att du bryr dig mycket om dem. Att oroa sig för arbetet på fritiden kan anses vara tecken på samvetsgrannhet.

Konkreta bekymmer orsakar tillräckligt med ångest i sig. För att förhindra att ångesten ökar ytterligare är det bra att få kontroll över den del som kommer av att du oroar dig.

Det första steget i att minska oron är att lära sig att skilja orostankar från fakta.

Till exempel tanken ”jag håller på att bli galen” gör dig inte galen. Det betyder helt enkelt bara att du ibland är rädd för tanken att du håller på att bli galen.

Ett ångestfyllt ältande av saker kan också ta sig uttryck i oändliga interna rättegångar. Det kan kännas väsentligt att hitta den skyldige, till exempel:

• ”Jag hade rätt, Peter borde erkänna att han gjorde fel”
• ”Gjorde jag fel trots allt, eftersom Tina tog så illa upp?”
• ”Jag tycker att jag övervägt saken noggrant, men kanske jag ändå borde ha handlat annorlunda... ”

Egentligen är det enda relevanta att fundera på hur du går vidare i situationen.

Följande frågor kan hjälpa dig när du letar efter positiva alternativ till oro:

• Vad kan jag göra för att återfå balansen i livet?
• Hur mycket påverkar saken jag bekymrar mig för min vardag? Påverkar den egentligen mig alls??
• Är det här en situation där jag skulle kunna öva på att förlåta?
• Kan jag konstatera för mig själv eller andra att det är mänskligt att begå misstag göra fel, precis som det är mänskligt att handla rätt och göra lyckade val?

Det lönar sig att försöka betrakta saker och situationer neutralt och utan kritik. Det är bra att öva denna färdighet medvetet.

Kanske du ibland i en konflikt kunde säga: ”Vi tänker tydligen olika om den här saken. Det är intressant att man kan se på saken ur det här perspektivet också. Vad är det som fått dig att tänka just så här?”

Vårt ältande handlar ofta om upplevda fel och misstag, eller att vi tycker vi betett oss obetänksamt eller okunnigt. Det här hänger i sin tur ihop med känslor av skam och värdelöshet. Träna på att acceptera att vi alla i många avseenden är ofullständiga och svaga, men samtidigt också unika och värdefulla. Det kan bidra till att befria dig från spiralen av ältande.

Du kan också pröva om det hjälper att du bestämt säger åt dig själv: ”Sluta nu! Det hjälper inte att älta och det är inte i enlighet med mina värderingar. Det orsakar mer lidande än det skapar lösningar.”