Egenvårdsprogram

Bedöm för varje påstående hur ofta följande problem har bekymrat dig under de senaste två veckorna.

Svarsalternativ med poäng: 0 = Inte alls, 1 = Under flera dagar, 2 = Under de flesta dagar och 3 = Nästan varje dag.

• Enkäten räknar ut poängen automatiskt men du kan se poängen per svar också i anslutning till svarsalternativen.
• Det totala poängantalet är summan av poängen från dina svar.
• Frågorna (7 st.) poängsätts från 0 till 3 och intervallet för det totala poängantalet är 0–21.

Detta poängantal tyder på en situation där ångesten är lindrig.

Att tidvis känna ångest är en naturlig och normal del av livet. Det är kroppens sätt att varna oss om obehagliga och potentiellt farliga situationer. I detta fall är ångesten förknippad med vissa specifika obehagliga situationer eller livshändelser.

Om ångesten ändå känns störande kan man få information om ångest och lära sig sätt att få den under kontroll genom Egenvårdsprogrammet för ångest. Mer information om att uppsöka behandling får du i avsnittet Mentalvårdstjänster.

Ibland är det något annat än ångest som gör att man mår dåligt.
Det kan finnas till exempel depression eller utmattning i bakgrunden. Du kan välja att fortsätta att kartlägga ditt tillstånd med hjälp av andra symtomenkäter i Psykporten.

• Ahdistuksen omahoito-ohjelma
• Nuorten ahdistuksen omahoito-ohjelma

Detta poängantal tyder på en situation där ångestsymtomen är lindriga.

Ångestsymtom inkluderar bland annat ökad oro och rädsla för framtiden samt att man ältar bekymmer. Även rastlöshet, nervositet och kroppsliga symtom såsom hjärtklappning och darrning är typiska symtom på ångest

När symtomen är milda finns det vanligtvis stunder i vardagen när ångesten inte framträder. 

Att tidvis känna ångest är en naturlig och normal del av livet. Det är kroppens sätt att varna oss om obehagliga och potentiellt farliga situationer. I detta fall är ångesten förknippad med vissa specifika obehagliga situationer eller livshändelser.

Om ångesten ändå känns störande kan man få information om ångest och lära sig sätt att få den under kontroll genom Egenvårdsprogrammet för ångest. Mer information om att uppsöka behandling får du i avsnittet Mentalvårdstjänster.

Ibland är det något annat än ångest som gör att man mår dåligt. Det kan finnas till exempel depression eller utmattning i bakgrunden. Du kan välja att fortsätta att kartlägga ditt tillstånd med hjälp av andra symtomenkäter i Psykporten.

• Ahdistuksen omahoito-ohjelma
• Nuorten ahdistuksen omahoito-ohjelma

Detta poängantal tyder på en situation där ångestsymtomen är måttliga.

Ångestsymtom inkluderar bland annat ökad oro och rädsla för framtiden samt att man ältar bekymmer.
Även rastlöshet, nervositet och kroppsliga symtom såsom hjärtklappning och darrning är typiska symtom på ångest. När symtomen är måttliga är ångesten ofta ihållande och konstant.
Det finns fortfarande också stunder i vardagen när ångesten inte dominerar livet.

I den här situationen kan det vara bra att lära sig metoder för att få ångesten under kontroll.
Genom Egenvårdsprogrammet för ångest kan du lära dig mer om ångest och lära dig olika sätt att få den under kontroll

Om symtomen är på den nivå som poängen anger och du ännu inte har någon vårdkontakt, bör du konsultera en yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården.

Ett behandlingsalternativ är nätterapi. I nätterapi behandlas ångest med hjälp av olika övningar i samarbete med nätterapeuten. Du behöver en remiss från läkaren för nätterapi.

• Ahdistuksen omahoito-ohjelma
• Nuorten ahdistuksen omahoito-ohjelma
• Yleistyneen ahdistuneisuushäiriön nettiterapia

Detta poängantal tyder på en situation där ångestsymtomen är svåra.

Ångestsymtom inkluderar bland annat ökad oro och rädsla för framtiden samt att man ältar bekymmer. Även rastlöshet, nervositet och kroppsliga symtom såsom hjärtklappning och darrning är typiska symtom på ångest.

När symtomen är svåra är ångesten ofta ihållande och konstant.
Ångesten kan vara diffus och man kan kanske inte namnge de underliggande bekymren exakt. Ibland kan det kännas som om det skulle vara lättare att namnge det man inte oroar sig för.

Om symtomen är på den nivå som poängen anger och du ännu inte har någon vårdkontakt, bör du konsultera en yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården. Mer information om att uppsöka behandling får du i avsnittet Mentalvårdstjänster.