Egenvårdsprogram

Barnet har i sin vardag olika vuxna kring sig som i bästa fall stöder och uppmuntrar. Ibland kan familjens närstående vara långt borta eller saknas helt. Då kan en viktig vuxen, förutom föräldern, till exempel vara en lärare, hobbyledare eller tränare.

Det är bra om de viktiga vuxna i barnets vardag pratar med varandra och känner till barnets livssituation. Då kan de bättre förstå barnets behov och upplevelser.

Har du berättat om familjens situation för barnets daghem, skola eller hobbyer? Information om familjesituationen och barnets vardag är särskilt viktig när det sker förändringar i livet.

Nära relationer skyddar

Faktorer som stöder och skyddar barnets gynnsamma utveckling är varma relationer, inte bara inom den egna familjen, utan också med vänner och viktiga vuxna. Fungerande och nära relationer skyddar barnet även när det finns utmaningar.

Särskilt i utmanande situationer i hemmet kan en enda förstående vuxen, till exempel i skolan eller i en hobby, bli ett mycket viktigt stöd för både barnet och föräldern.

Att de vuxna i barnets vardag stöder varandra kan underlätta vid utmaningar och främja välbefinnandet.

Det är viktigt också för föräldern att tillhöra gemenskaper

Olika gemenskaper erbjuder stöd, kamratstöd och möjligheter att dela erfarenheter med andra. Det är ofta en lättnad att märka att man inte är ensam och att höra hur andra har löst liknande situationer.

Vid livsförändringar är det vanligt att känna sig ensam. Gemenskaper kan lindra detta.

När föräldern har människor runt sig som hen kan prata med och dela glädje och bekymmer med, stöder det också förälderns välbefinnande.

Relationer och gemenskap hjälper dessutom föräldern att upprätthålla andra roller och intressen vid sidan av föräldraskapet. Det är viktigt för välmående och ork. När föräldern mår bra, gynnar det hela familjen.

Känns det svårt att be om hjälp?

Föräldrar kan ibland tänka att de måste prioritera sina barn så starkt att de glömmer sina egna behov. En förälder kan känna att hen måste klara sig ensam, vilket kan göra det svårt att be om hjälp.

Att be om hjälp kan ändå ses som ett tecken på ansvar och omtanke. Det visar att föräldern vill göra sitt bästa för sitt barns och sin familjs välbefinnande.

När man vågar be om hjälp märker man ofta att närstående gärna vill hjälpa till. Även den som hjälper brukar känna glädje över att få vara till nytta.

Om familjen inte har närstående att vända sig till, kan man be om hjälp till exempel från organisationer, tjänster eller församlingen.