Stöd till ett barn som reagerar med beteende
Att bete sig är en färdighet som utvecklas genom att man tränar på den. Alla har nytta av tydliga regler och förväntade beteendemönster.
Centrala saker
- Man lär sig sociala och beteendemässiga färdigheter av andra elever och vuxna.
- Om en elev reagerar med beteende så har inte hens förmåga att reglera sina känslor och hens förståelse för sitt agerande utvecklats tillräckligt mycket. Eleven kan lätt uppleva det som att omgivningen vill hen något ont. Då börjar hen försvara sig.
- I skolan agerar man utifrån gemensamma regler. De här reglerna följs, även om man har olika personligheter och vanor. Det går lättare att följa reglerna om de är tydliga och om man får förklarat för sig vad de innebär.
- Tillräckligt med tillsyn och stöd från vuxna på till exempel raster kan på ett förebyggande sätt lugna en person som reagerar med beteende. På så sätt förebygger man också att utmanande situationer uppstår.
- När man lär sig att identifiera sina känslor utvecklas också förmågan att identifiera andras känslor. Det gör att det går lättare att relatera till andra, såsom att visa medkänsla.
- Skolor och läroverk bör ha planer för trygghet i inlärningsmiljön.
Hur märks det i skolan att någon reagerar med beteende?
Barns och ungas förmåga att reglera sitt beteende och sitt känsloliv märks särskilt i skolan genom på vilket sätt eleven
- agerar i frustration och besvikelse
- tar emot handledning från vuxna i skolan.
Om situationerna överstiger elevens förmåga att reglera sig uppstår aggression. Eleven kan lätt uppleva det som att omgivningen vill hen något ont. Då börjar hen försvara sig.
Ett aggressivt beteende kan vara kopplat till försvarsmekanismer som barnet eller ungdomen har lärt sig tidigare.
Ett utmanande beteende leder till störningar i skolan. Man måste ta tag i situationerna och förändra beteendet.
Forskning visar att det inte är en hållbar handlingsmodell att ta tag i beteendesvårigheter på ett reaktivt sätt. I stället behövs systematiska och förebyggande åtgärder.
De modeller som fungerar bäst ändrar verksamhetskulturen så att
- eleverna har tydliga förväntningar på hur de ska bete sig
- vuxna i skolan använder sig av både förebyggande och korrigerande metoder.
Vad kan läraren göra?
Metoderna som används för att minska mängden individuellt oönskat beteende i klassen beror både på läraren och på hens möjligheter att be elevvården och andra vuxna i skolan att delta i arbetet.
Kom ihåg
Det är bra att satsa på att hjälpa elever som reagerar med beteende. Det kan handla om en färdighetsbrist, vilket innebär att övriga utmaningar minskar efter att den bristen har korrigerats.
Vad gör man om det handlar om en akut situation?
När man bemöter en upprörd eller arg elev är det viktigt att man som vuxen behåller lugnet.
Att ta en andningspaus innan man börjar reda ut frågor kan vara lika viktigt för barnet eller ungdomen som för läraren. Det kan göra det möjligt att återfå samtalskontakten och reda ut frågan.
Sammanfattning av instruktioner
- Ge utrymme. Tänk på ditt kroppsspråk och på att visa respekt.
- Lyssna.
- Ge tydliga och enkla instruktioner eller alternativ.
- Återgå till frågan när situationen har lugnat ner sig.
Visa förståelse
I en utmanande situation är det viktigt att visa att den vuxna förstår känslan av aggression som väcks i eleven. Att förstå känslan innebär inte att man accepterar ett våldsamt beteende.
Interaktion
Man ska inte besvara en arg eller upprörd elevs reaktioner genom att själv bli upprörd eller arg. Att korrigera vad en upprörd elev säger eller att säga emot eleven leder sällan till ett bra slutresultat.
Dialogen kan återupptas genom att lyssna och erbjuda eleven en möjlighet att bli hörd.
I utmanande situationer måste man komma ihåg att mötet ska vara ömsesidigt. Hur den vuxna själv förhåller sig till situationen och beter sig påverkar även elevens beteende. I interaktionen är det viktigt att tänka på sitt kroppsspråk, sitt tonfall och sin röststyrka.
Samtal
Det kan ta tid att få tillbaka samarbetsrelationen. Det kan till exempel ta en dag innan man är där. Man kan komma överens om att den vuxna lyssnar, och att man fortsätter att prata senare.
Att rita situationer och händelser som ett stöd till samtalet kan hjälpa eleven att uttrycka hur hen ser på saken och vad hen känner och tänker.
Vad gör man efter den akuta situationen?
Elever som reagerar med beteende handleds ofta med hjälp av ett fostrande samtal. Sådana samtal kan dock vara otillräckliga för att komma ur en negativ spiral.
Eleven kan också utveckla en negativ jagbild och få ett negativt rykte i och med fostrande samtal. Det här kan påverka hur man sköter ärenden, vad som sägs om eleven i skolan och hur man ser på eleven.
Även individuella terapeutiska interventioner och behandlingar gentemot eleven är ofta otillräckliga. Elevens agerande ska styras och behandlas i utvecklingsmiljöer, alltså hemma och i skolan.
Skolan ska ha diskuterat och skapat handlingsmodeller för vilka metoder för fostran skolans vuxna använder för att styra och begränsa elevers beteende i exempelvis situationer där eleverna upplever besvikelse eller motsätter sig skolans anvisningar.
I alla lärsituationer är det viktigt att stärka stödet från omgivningen och utveckla elevens förmågor.
Systematik i skolgemenskapen är ett stöd
Läraren ska inte stå ensam inför den utmanande situationen. Det behövs stöd från skolgemenskapen för att reda ut situationen.
När man går igenom metoder och förväntningar och anpassar dem tillsammans i skolgemenskapen använder man sig av systematik och delaktighet.
Lärare och vuxna i skolan erbjuds flera grupphanteringsmetoder och program som utvecklar skolkulturen. Arbetet kan utföras på många nivåer. Nivåerna varierar från små grupper till en grupp som har utökats av den gemensamma elevvården.
- Upprätta en handlingsplan: Man planerar metoder för att stärka positiva beteenden. Man kommer överens om gemensamma tillvägagångssätt som man använder för att ta tag i hur elever som reagerar med beteende agerar.
- Identifiera utvecklingsbehov: Man reflekterar kring vad man i skolan kan göra annorlunda, bättre eller mer av.
- Samtala om förväntat beteende och skriv ner det.
- Följ upp och utvärdera mål.
Övningar för att stärka positivt beteende i skolan
I Psykportens egenvårdsprogram för barn och unga finns övningar som man kan använda för att minska reaktivt beteende i klassen och skolan.
Övningarna kan användas
- i förebyggande syfte i grupp
- som ett stöd för individen i till exempel elevvården.
Beteendereglering
Målet med övningen är att lära barnet att reglera sitt beteende i olika situationer. En beteendefjärrkontroll som har planerats med hela gruppen kan också hjälpa enskilda elever.
Nedvarvningsplan
Är det möjligt för skolan att tänka ut några platser som kan användas för att varva ner? I bästa fall hittar man lämpliga platser att varva ner på både hemma och i skolan.
När man skissar på och planerar idéer kan man också omsätta dem i praktiken. Man kan också bygga små modeller i gruppen.
Olikheter
I gruppen kan man lära sig om olikheter och lära sig saker som man inte redan kan själv.
Anpassning av omgivningen
När man planerar stöd till en individ kan man påverka belastningen genom att anpassa omgivningen. Det hjälper eleven att reglera sina inre resurser.
Kartläggning av hjälpmedel
När man planerar stöd för en individ är det bra att kartlägga vilken typ av hjälpmedel som skulle kunna användas. Man kan använda hjälpmedel både hemma och i skolan.
Förhandlings- och problemlösningsförmåga
Här följer övningar som riktar sig till en förälder och barnet. De kan tillämpas i skolan och testas i gruppen.
Det går att lära sig att förhandla och lösa problem. Om man introducerar den här övningen till en elevgrupp kan man genom brainstorming hitta nya idéer som de andra tycker om. Man bör testa att öva liksom för säkerhets skull: “Sedan när vi behöver kunna det här så har vi redan tänkt ut det tillsammans.”
Begränsning
Tanken är att övningen med effektiv begränsning ska göras hemma. Men den kan också tillämpas inom småbarnspedagogiken och skolan.
Konsekvenser
Det är också bra att tillsammans med gruppen gå igenom skillnaden mellan konsekvens och straff.
En konsekvens kan anses vara liten och harmlös. Tanken med konsekvenser är inte att straffa någon, utan att lära ut att negativa handlingar har konsekvenser.
Om konsekvensen är oproportionerlig rör det sig om ett straff. Med straffande uppfostran lär sig barnet inte att respektera regler.
Dela upp arbetet och ta pauser
Man kan till vissa delar använda övningarna från egenvårdsprogrammet för unga med koncentrationssvårigheter både för högstadiegrupper och för att stötta individen:
Beteendereglering handlar även om att reglera sina inre resurser. Hur länge kan man jobba innan man tappar tålamodet? Hur ser en bra paus ut? Dessa teman kan diskuteras i grupp eller med en enskild elev.
Lyssnande
Det kan hända att man reagerar mindre med beteende om man har övat på att lyssna. Om man har svårt att lyssna kan man gå miste om viktig information. Hur gör man det lättare att lyssna? Dessa teman kan diskuteras i grupp eller med en enskild elev.
Känslofärdigheter
Att reagera med beteende kan också handla om att externalisera sina svåra känslor mot andra eller något annat. Det är aldrig för sent att öva på känslofärdigheter.
Känslor är inte skadliga i sig, men det agerande som känslor leder till kan vara det.
Ibland kan det kännas som att man inte kan någonting eller som att man inte är bra på något. Man kan och bör öva på att hitta sina bra sidor.
Det passar att göra övningarna med en elev inom elevvården.
Läs mer
Disciplin och systematik
Utbildningsstyrelsens samlingssida Säg nej till allt våld På sidan finns information och anvisningar om hur man förebygger mobbning, trakasserier, diskriminering och våld.
Krävande konsultation
Krävande konsultation är tänkt att användas i situationer där man redan har uttömt kommunens egna metoder. Du får stöd av VIP-nätverket. I VIP-nätverkets arbete för krävande särskilt stöd har man utvecklat krävande, mångprofessionellt stöd samt förebyggande åtgärder och tidigt stöd.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?
Chillaa-appen för unga (på finska)
- alltid i fickan som stöd
- ingen inloggning
- avslappnings- och mindfulnessövningar
- tips för svåra situationer
- tips från andra ungdomar
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapier för unga
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
Nätterapin för unga med social ångest är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.
