Egenvårdsprogram
EXPONERINGSÖVNINGAR
Du stöttar nu barnet i att möta de saker och känslor som hen har undvikit. Tidigare kan tvångssymtomen ha styrt barnets liv. Nu kan hen öva på att ta tillbaka kontrollen i sina egna händer.
Hur gör man exponeringsövningar?
När man gör exponeringsövningar är det viktigt att vara närvarande i sina känslor och att modigt och avslappnat närma sig det som tidigare har undvikits.
Det är viktigt att göra exponeringsövningarna utifrån barnets egen vilja och beredskap. Om hen genomför exponeringsövningarna med tvång eller med sammanbitna tänder, förstärks kroppens budskap om att situationen är farlig.
När ni har påbörjat exponeringsövningarna kan ni fortsätta att läsa vidare i det här egenvårdsprogrammet. Fortsätt med övningarna samtidigt som ni går vidare i programmet.
Att göra exponeringsövningar tar vanligtvis flera veckor. Det lönar sig att göra dem regelbundet och dagligen.
Kom ihåg
Syftet med exponeringsövningen är att möta ångesten. Det är inte behagligt, men barnet kan göra det i sin egen takt. På så sätt kan hen gradvis frigöra sig från tvångssymtomens onda cirkel.
Övning: Framtidsmålning
Varför?
Målet med vården är att leva ett liv utan tvångssymtom och att göra de saker man själv vill.
Ibland kan det kännas obehagligt och svårt att göra exponeringsövningar. Det kan jämföras med till exempel en medicin som smakar illa. Utan att ta medicinen är det omöjligt att bli frisk, och när man lär sig att stå ut med den tillfälliga dåliga smaken leder det på längre sikt till ökat välbefinnande.
Syftet med denna övning är att rikta uppmärksamheten mot
- varför exponeringsövningar görs
- hur de hjälper till att öka välbefinnandet.
Hur?
Be barnet att föreställa sig ett liv som inte styrs av tvångssymtom.
- Finns det saker som hen har låtit bli att göra på grund av tvångssymtomen, men som hen skulle vilja göra?
- Vad skulle hen kunna göra med den tid som nu går åt till att utföra ritualer?
- Vilka saker skulle bli möjliga om tvångssymtomen inte fanns?
Kom ihåg
Ofta är ångesten eller rädslan inför exponeringsövningar värre än själva övningen. Det kan hjälpa att kasta sig in i övningen som när man hoppar i vattnet: en simhoppare tänker inte på om hen vågar hoppa, utan bestämmer sig bara för att hoppa.
Berätta för barnet att många har gjort exponeringsövningar och lärt sig att leva som de själva vill. Det finns ingen anledning till att barnet inte skulle kunna göra samma sak.