Skip to main content

Egenvårdsprogram

8. Att möta en rasande person

Den rasande personen är överväldigad av en okontrollerbar aggression.

En situation där man möter en rasande person kan uppstå var som helst. Det kan ske i allt från kön till en korvkiosk till en parrelation eller övriga nära relationer där starka känslor än iblandade.

Även barn och unga kan bli riktigt rasande, eftersom hjärnområdena för känslor periodvis framför allt i trotsåldern och puberteten utvecklas före delarna som reglerar dem. Det är alltså mycket svårare för barn och unga att hantera känslor än vad det är för vuxna.

Observera

Det krävs mycket övning för att kunna gräla sakligt och konstruktivt eller för att klara av att styra grälet så att man i stället förhandlar och diskuterar.

Dessa färdigheter ökar med tiden. Viktigast är att man lär sig att balansera sitt känslotillstånd och alltid agerar så sakligt som möjligt.

I vissa situationer kan en arg person vara farlig, till och med beväpnad. Då bör man lämna platsen och söka hjälp om det är möjligt.

Håll dig saklig

För att kunna möta en upprörd person måste man vara saklig. Det lönar sig inte att irritera hen ytterligare. Dras inte med i ilskan, grälet eller diskussionen om vem som har rätt. En fruktlös diskussion förlänger motpartens raseri.

När man överväldigas av starka känslor kan man inte tänka som vanligt och det hjälper vanligtvis inte att resonera. Man kan inte skapa sig en tydlig bild av orsaksrelationer och den övergripande situationen.

Det går inte att förstå resonemang och andra perspektiv ordentligt förrän man har kommit ur känslostormen.

En modell för att möta en rasande person

När man möter en rasande person kan man använda en modell med fyra punkter. Målet är att lugna den arga personen och ta sig igenom situationen utan något större gräl.

När man försöker lugna ner situationen och motparten använder man bland annat ett lugnande sätt att vara i situationen, samtal och tid. Då lugnar den arga personen ofta ner sig, dvs. får tid och stöd för att återvända till övervåningen (se del 1, Vad händer i hjärnan?).

Man diskuterar och resonerar först när alla parter helt säkert är lugna. Ibland är det en bra idé att skjuta upp samtalet till en annan dag.

1. Lyssna

  • Du bör hålla dina känslor i schack även om motpartens vredesutbrott kan kännas orimligt, fel och orättvist.
  • Kontrollera dina känslor så att du inte blir irriterad. Tänk på målet: syftet är att hjälpa den arga personen att lugna ner sig.
  • Låt den arga personen berätta allt som gör hen arg. Efter att hen fått utlopp för allt minskar känslans intensitet. Därför bör man inte skynda på denna punkt.
  • Lyssna aktivt. Ha ett neutralt ansiktsuttryck och titta rakt fram. Om du tittar någon annanstans, till exempel ner i telefonen eller på bordet, kan du ge intrycket av att du inte vill lyssna eller inte tycker att det är viktigt.
  • Du kan upprepa vad som gett upphov till ilskan genom att kortfattat gå igenom det högt. På så sätt vet den arga personen att du har förstått hen.

2. Tacka

  • Om personen har blivit oproportionerligt arg får hen lättare att tänka rationellt när känslan lättar och hen kanske börjar skämmas. Personen kan känna sig osäker och tycka att hen har agerat för starkt.
  • Skam är svårt att uthärda. Den outhärdliga känslan kan leda till att känslan blossar upp igen. Personen kan också reagera på sin skam genom att bli arrogant eller krävande.
  • Uttryck tydligt att du accepterar känsloutbrottet. Du kan acceptera att frågan är viktig för den arga personen, även om du inte alls håller med. Personen känner sig mindre generad om du på något sätt tackar hen för att hen uttryckte sin ilska.
  • Det kan vara väldigt svårt att hitta ett positivt perspektiv, men det är värt att försöka.

3. Beklaga

  • I detta skede är det lönsamt att visa empati och förståelse för den arga personen. På så sätt känner hen att du definitivt har lyssnat på hens känslor.
  • Genom att beklaga visar du att den arga personen inte längre är helt ensam med sina känslor. Hen har fått uttrycka och dela med sig av sina erfarenheter.
  • Att beklaga har också en lugnande effekt.

4. Kom överens om något

  • Det är svårt att komma överens om något med någon som är arg. Det lönar sig ofta att försöka nå en enkel överenskommelse, till exempel att komma överens om en tidpunkt då man ska diskutera frågan.
  • När man tar den arga personen på allvar och enas om en lämplig tid för diskussionen behöver hen inte bli så arg igen för att få fram sin sak. Hen kan känna att man redan har lyssnat på och kanske till och med förstått hen.
  • I nästa diskussion kanske den arga personen också förstår den andras synvinkel och tar bättre hänsyn till andra.
  • I en relationstvist lönar det sig att reda ut frågan omedelbart ifall det är möjligt. Om man inte har tid, bör man enas om när man ska prata om det i lugn och ro.

Denna modell kallas på finska KUKIPASO. Namnet på modellen kommer av orden KUuntele (lyssna), KIitä (tacka), PAhoittele (beklaga) och SOvi (kom överens).

Ett exempel på att möta en rasande ungdom

1. Lyssna och återge
"Du är rasande eftersom du först nu fick reda på att vi ska hälsa på släktingar i helgen. Du tycker att allt är förstört eftersom du redan har kommit överens om att träffa dina vänner."

2. Tacka
"Vad bra att du talade om att du är upprörd. Tack för det."

3. Beklaga
"Jag är ledsen att vi inte talade om det för dig tidigare. Det borde vi ha gjort."

4. Kom överens om något
"Är det okej om vi funderar på det ännu och tar upp det igen i kväll? Vi försöker hitta en lösning tillsammans."