Skip to main content

Egenvårdsprogram

10. När det inte går att äta 

Ingen lyckas varje gång. En oäten eller halväten måltid är inte en katastrof om inte näringstillståndet är riktigt dålig. I sådana fall bör somatisk avdelningsvård övervägas, särskilt om situationen fortsätter under mer än ett dygn.

Målet bör vara att den sjuka äter mer nästa gång. Korrigering av näringstillståndet är en förutsättning för hjärnans återhämtning. På lång sikt är målet att få ätandet att gå bättre varje gång. 

Reservplan 

Det lönar sig att på förhand tänka ut några reservplaner med tanke på eventuella måltider som går dåligt. Vad de innehåller beror på situationen och den sjuka personens fysiska tillstånd. 

Om du behöver tillämpa en reservplan är det viktigt att visa att du vet exakt vad du gör. 

Diskussion om reservplan 

Reservplanen kan diskuteras med personen med ätstörning utanför måltiderna under lugna tillfällen, till exempel såhär: 

”Det här kan inte fortsätta särskilt länge. Du håller på att bli väldigt dålig. Vi genomför en reservplan om du inte äter allt du behöver. Du har X dagar på dig att försöka åtgärda situationen. Det kan vara så att reservplanen är nödvändig ändå, men vi kan väl försöka undvika det?” 

Olika möjliga reservplaner

Vilket innehåll som är lämpligt beror på situationen och den sjuka personens fysiska tillstånd. 

”Det här är tillräckligt bra för den här gången. Nu gör vi såhär...” Föreslå något som för tankarna bort från ätstörningen och påminner om livet utanför den. 

”Okej, du kan ersätta resten av det där med en näringsdryck.” Bekräfta med en näringsterapeut vad som är en tillräcklig mängd. 

”Tyvärr kan du inte gå en kvällspromenad /till idrottshobbyn/till skolan, du behöver vila eftersom du inte har fått i dig tillräckligt med energi.” 

”Okej, låt oss lägga till resten av det här till nästa mellanmål/måltid.” Det här är möjligt ibland, inte regelbundet. 

”Synd, då måste du tillbaka till avdelningen!” Om det rör sig om hemledighet, kom överens i förväg med avdelningen. 

”Då måste vi åka till akuten.” Detta är lämpligt om oförmågan att äta varar mer än ett dygn. 

När kommer reservplanen i bruk? 

Hur länge man försöker med en måltid innan man går vidare till reservplanen beror på situationen, den närståendes ork och den insjuknade personens näringstillstånd. Om näringstillståndet är dåligt bör man försöka satsa längre på att försöka.  

Möjliga alternativ är att försöka: 

  • Så länge att personen med ätstörning har ätit hela måltiden. Detta kräver ofta att vårdnadshavarna turas om och mycket extra mat ifall den sjuka personen till exempel kastar sina portioner på golvet. 
  • Under en förutbestämd tid, till exempel en timme. 
  • Så länge du tror att den sjuka personen och du själv står ut med situationen innan en total explosion. 

Reservplanen är inte ett straff 

Om man övergår till en reservplan får det inte framstå som ett straff. Det är en nödvändig konsekvens för att skydda den insjuknade personens liv och hälsa.