Egenvårdsprogram
6. Agerande i en krissituation
Upptrappningen kan gå så långt att den leder till en explosion, det vill säga att situationen resulterar i ett känsloutbrott. Det är användbart för den närstående att känna till faktorerna bakom upptrappningen och situationens gång. På detta sätt kan explosioner förhindras i mån av möjlighet eller så kan man klara sig igenom dem med begränsade skador.
Hur sker upptrappningen?
Kroppens vakenhetsnivå regleras av det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. De hör till det autonoma nervsystemet.
- Det sympatiska nervsystemet är aktivt i stressiga och akuta situationer, dvs. när kroppen är i ett tillstånd av överaktivitet. Det hjälper en att vidta åtgärder och få saker gjorda.
- Det parasympatiska nervsystemet är å sin sida som mest aktivt vid till exempel vila och när man smälter mat, dvs. när kroppen är i ett tillstånd av låg vakenhet.
Olika nivåer av upptrappning
Övning: Hur undviker man att situationen trappas upp till en explosion?
När situationen börjar trappas upp kan den närstående försöka hålla situationen under kontroll på följande sätt.
1. Uppför dig inte hotfullt
Höj inte rösten. Försök att sakta ner och lugna ditt tal. Gester, ansiktsuttryck och hållning bör hållas så lugna som möjligt. Stå till exempel inte bredvid personen med ätstörning med armarna i kors.
Sätt dig ner, lägg händerna på bordet och luta dig tillbaka. Försök att se ut som att situationen är helt trygg.
2. Lyssna och låt bli att avbryta eller ogiltigförklara
När personen med ätstörning är upprörd kan hen producera ätstörningstal. Det lönar sig inte att ta fasta vid det eller argumentera emot. Det är klokare att bara säga, ”Jag tror att du redan vet vad jag tycker” eller ”Jag tycker annorlunda.”
3. Identifiera och bekräfta den insjuknade personens känslor
Kritisera inte personen med ätstörning för hens reaktion: ”Var inte så aggressiv mot mig!” eller ”Igen hetsade du upp dig för ingenting!”
Dela i stället empatiskt med dig av dina observationer:
- Jag märker att du är upprörd.
- Det låter som att det här är riktigt svårt för dig.
- Är du okej?
- Orkar du lite till?
4. Validera
Utmanande situationer och ångest kan inte undvikas om man vill att personen med ätstörning ska återhämta sig. Du kan ändå alltid validera smärtan och ångesten som utmanandet av ätstörningen orsakar för den insjuknade: ”Jag är ledsen att det här känns så svårt för dig!”
5. Blicka mot framtiden
Personen med ätstörning kan påminnas om att alla känslor är övergående:
- Det kommer att lätta så småningom, låt oss vänta ett tag.
- Varje gång blir det här lättare.
- Jag tror att du klarar detta!
- När det här är över så kan vi...
6. Ta en time out om det behövs
Om personen med ätstörning försöker få dig att reagera genom att gå till attack, backa undan eller argumentera kan du ta en time out. En time out innebär att stoppa situationen innan den fortsätter till en explosion.
Att lämna situationen är visdom, inte ett nederlag. När man får en liten paus är det lättare för er båda att lugna ner er.
Du kan till exempel säga:
- Vi pratar om det här senare när vi har lugnat ner oss.
- Jag klarar inte av att ha en vettig diskussion just nu. Kan vi fortsätta senare?
- Nu fokuserar vi på det här så pratar vi senare.
- Jag har uppmanats att inte tala med dig om det här.
- Det är ingen idé att fortsätta med det här nu.
Kom ihåg
Det är inte alltid möjligt att undvika en explosion. Även då bör du inte känna att du har misslyckats. Ta det som hände som en lärdom om vad som fungerar och vad som inte gör det.
Det lönar sig att tillämpa saker som fungerar också i fortsättningen. Målet är att komma åtminstone lite längre nästa gång. Med upprepning blir även svåra saker gradvis lättare för personen med ätstörning.