Skip to main content

Egenvårdsprogram

7. Att konfrontera rädslorna

Oro och rädsla tämjs effektivt genom att möta situationer som väcker ångest. Mötandet görs i små steg som växer i takt med toleransen.

För att ångesten ska lätta behöver barnet positiva upplevelser av att kunna hantera sina egna känslor och även uppleva att sakerna hen är rädd för inte nödvändigtvis förverkligas.  

Hur och varför övas detta? 

Att gå in i ångestframkallande situationer är varken trevligt eller lätt. Därför ska man konfrontera rädslorna gradvis. Börja med en enkel situation och spjälk upp utmaningarna i små delar.  

Målet med träningen är inte att barnet inte någonsin mer ska uppleva ångest. Det centrala är att lära barnet sätt att hantera känslan. I många fall lindras också känslan av ångest när barnets färdigheter utvecklas och erfarenheter ökar. 

När ni gör denna övning rekommenderas att du har bekantat dig med Känslomätarövningen och övat på att använda känslomätaren med ditt barn. 

Anvisningar för hur stegen ska utföras

  • Det är bra att stanna i situationen tillräckligt länge. Då har barnet tid att märka att inget dåligt händer. Syftet är också att barnet märker att hen kan handla trots ångesten.  
  • Öva på situationen om och om igen. Varje steg ska göras så många gånger att man blir uttråkad snarare än orolig! Med repetitioner stärks självförtroendet och övergången till nästa steg känns inte längre så svår. 
  • Barnet kan fortfarande undvika svåra känslor i smyg, även om hen har vågat sig in i situationen. Lägg märke till eventuella säkerhetsstrategier som hindrar barnet från att faktiskt möta sin rädsla.  
  • Dessa inkluderar till exempel att lyssna på musik, titta på sin telefon, undvika ögonkontakt, ett "magiskt föremål" eller att vara i sällskap med en hund, vän eller förälder. Kan nästa steg vara att möta samma sak utan en säkerhetsåtgärd? 
  • Bli inte avskräckta av motgångar och svårigheter. Vissa dagar blir lätta, andra svåra. Det viktigaste för att tämja ångesten är att försöka. 
  • Kom ihåg att belöna framgångar såväl som det att barnet försöker! 

I animationen (1:39) ser du hur du kan hjälpa barnet att gradvis öva sig på att möta en rädsla. Du kan se animationen tillsammans med ditt barn innan ni gör övningen.

Övning: Trappa för att möta rädslor

Mål 

Ni lär er ett sätt för barnet att möta sina rädslor i små och säkra steg. 

Anvisning 

1. Sätt upp ett huvudmål  

Sätt ett mål som är konkret och möjligt att uppnå. 

  • Vad skulle barnet eller du önska att barnet kunde göra? Ur motivationssynvinkel är det viktigt att barnet får påverka målet själv, även om önskan om förändring främst kommer från föräldern. 
  • Vilken typ av saker hindrar ångest eller rädsla för närvarande barnet från att göra?  
  • Gör barnet, på grund av ångest, något onödigt mycket, som att försäkra sig om saker? 
  • Om ett barn är bekymrat över många olika saker skapas en stegplan för varje mål. 
2. Hitta på möjliga steg 

Gör tillsammans upp en plan som gör det möjligt att möta rädsla gradvis, ett steg i taget. Varje steg för barnet närmare huvudmålet. Skriv ner idéerna på ett papper eller post-it-lappar. 

Det första steget är sådant att det känns lite nervöst för barnet, men hen bedömer att hen kan göra det ganska enkelt. Gör alltid följande steg successivt mer utmanande. Planera så många steg som barnet känner att hen behöver för att nå målet. 

Exempel på saker man kan ändra på mellan stegen: 

  • Vem är tillsammans med barnet under övningen? Det kan till exempel finnas en skillnad i hur väl barnet känner dem. 
  • Kommer övningen att göras på en bekant eller främmande plats? 
  • Hur länge stannar barnet i situationen? 
  • Hur mycket tid spenderar barnet på att förbereda sig? 
  • Hur mycket ändras den skrämmande saken? Till exempel, när man övar att tolerera mörker, kan det finnas variationer i mängden ljus. 
3. Bedöm hur utmanande trappstegen är 

Be ditt barn att uppskatta hur mycket att göra varje steg skulle skrämma hen på en skala från 0 till 10 om hen var tvungen att göra steget idag. 0 = inte alls, 10 = extremt mycket. 

Se till att följande saker uppfylls: 

  • Uppskattningen för det första steget är tillräckligt låg (2 eller 3). 
  • Trappstegen är i rätt ordning, det vill säga enligt barnets uppfattning, från det enklaste till det svåraste. 
  • Det finns inte alltför stora skillnader i svårighetsgrad mellan stegen. Om det behövs kan ni hitta på ytterligare mellanliggande steg. 
4. Kom överens om belöningar  

Kom överens med barnet om lämpliga belöningar för att uppnå varje steg och huvudmålet. För de enklaste stegen får barnet små belöningar, och för de svårare större belöningar. 

5. Börja genomföra planen 

Kom överens med barnet var och när ni ska genomföra det första steget på trappan.  

Exempel på trappor