Egenvårdsprogram
Hur visar sig ångest hos barn?
Ålderstypiska rädslor
Till barndomen hör perioder då det förekommer ålderstypisk rädsla och ångest.
Vanliga är
- separationsångest hos små barn
- rädsla för naturfenomen och djur i lekåldern
- rädsla för att bli skadad och för döden samt för fantasivarelser och mörkret när skolåldern närmar sig.
Alltid är ångesten dock inte ändamålsenlig och nyttig. Att oroa och spänna sig för mycket kan begränsa livet.
Vilken typ av symtom kan ett barn ha?
Känslan av ångest och associerade symtom hos barn liknar dem hos vuxna. Barnet uttrycker dock inte alltid ångest som en vuxen.
Det är vanligt att ett barns ångest visar sig utåt till exempel i form av rastlöshet, tillbakadragande, raseri eller trots. Den kan också visa sig som fysiska symtom, såsom magsmärtor eller huvudvärk.
För att identifiera ett barns ångest är det viktigt att vara uppmärksam på om vissa situationer upprepade gånger är besvärliga för barnet. Därefter kan du ta reda på om det finns något i dessa situationer som skrämmer eller oroar barnet.
Symtom på ångest
Fysiska symtom
- andnöd
- svindel
- overklighetskänslor
- hjärtklappning
- darrning
- svettningar
- muskelspänning
- muntorrhet
- svårighet att svälja
- suddig syn
- illamående
Tankar
- överskattning av hot
- riktande av uppmärksamhet på skrämmande saker
- underskattning av sin egen förmåga att klara sig
- förväntan på att misslyckas och att överdriva konsekvenserna av misslyckandet
- koncentrationssvårigheter
Handlingar
- undvikande av situationer och saker som skapar ångest
- att förlita sig på säkerhetsbeteende
- svårigheter i aktiviteter på åldersnivå, till exempel i skolan, hobbyer eller vänskapsrelationer
Ångesten kan variera med åldern
I olika åldrar kan ett barns ångest visa sig på olika sätt. Hur ångesten visar sig och föremålen för rädslan kan variera. De förändras också ofta när barnet växer.
I barndomen betonas oftast fysiska och konkreta hot och frågor som rör säkerhet eller osäkerhet. I tonåren uppträder mer rädsla för sociala situationer.