Skip to main content

Egenvårdsprogram

Den onda cirkeln av depression

Depressivitet skapar en ond cirkel. I den påverkar negativa tankar, känslor av nedstämdhet, kroppsliga symtom och tillbakadragande från aktiviteter varandra.

Den negativa cirkeln vid nedstämdhet

Ett barn med depressiva symtom uppfattar sig själv och omgivningen genom mörka glasögon. Uppmärksamheten riktas mot negativa saker och de positiva sidorna förbises.

Tankar som ”jag är dålig” och ”ingenting lyckas” leder till känslor av nedstämdhet. Nedstämdheten orsakar fysiska känningar, såsom en tyngdkänsla i bröstet eller gråtmildhet.

Dessa obehagliga känslor och förnimmelser gör att barnet undviker situationer och drar sig undan från aktiviteter. Att avstå förstärker känslan av att vara sämre, tillbakadragenhet och undvikande, och hindrar uppkomsten av andra typer av erfarenheter.

Tanke: får ingenting gjort, jag är dålig

Känsla: nedstämdhet, depression

Kropp: känner sig trött, gråtmild

Handling: ligga i sängen, stanna hemma

Kom ihåg

Det är viktigt att föräldern försöker identifiera situationer som barnet ser genom mörka glasögon. På så sätt kan hen hjälpa barnet att bryta den depressiva onda cirkeln.

Handling

Barnets nedstämdhet märks i beteendet till exempel som

  • brist på ork
  • brist på intresse
  • vägran
  • undvikande
  • aktivitet endast om det är nödvändigt
  • motstånd och skrik

Barnets livsmiljö krymper eftersom även trevliga aktiviteter och möten försvinner från vardagen. I vänskapsrelationer kan det vara svårt att ta initiativ eller delta i aktiviteter. Tillbakadragenhet leder till ökande känslor av ensamhet och otillräcklighet.

En av de viktigaste metoderna för att övervinna depressiva symtom är att öka aktivitetsnivån. Här behöver barnet hjälp av en förälder. Det är viktigt att tillsammans med barnet hitta saker som tidigare har gett hen välbefinnande och glädje. Dessa aktiviteter kan ni börja lägga till i vardagen.

Även en liten förändring kan vara betydelsefull. Genom att göra saker får barnet erfarenheter av att klara av. Man kan också hjälpa barnet att märka hur den egna aktiviteten påverkar humöret.

Tankar

Tankarna hos ett barn med depressiva symtom är negativt färgade. Uppmärksamheten riktas mot negativa iakttagelser om sig själv och omgivningen. Tankarna tenderar att kretsa kring dessa.

Framgångar och positiva saker blir lätt förbisedda.

Typiska tankar vid nedstämdhet är till exempel

  • jag är dålig
  • jag kan inte
  • jag misslyckas alltid
  • alla hatar mig
  • ingenting spelar någon roll
  • ingenting kommer ändå att lyckas

Man kan påverka tankarnas kraft genom att öva på flexibilitet i förhållande till dem. Det går att öva på att känna igen och observera tankar som om på lite avstånd.

Man kan också lära sig att undersöka hur tankarna påverkar det egna beteendet och humöret.

Känslor

När humöret är lågt ökar de negativa känsloupplevelserna. Känslorna kan också kännas platta. Känslor som framträder vid nedstämdhet är

  • skuld
  • ensamhet
  • hopplöshet
  • sorg
  • ilska
  • skam

Barnet kanske inte kan uttrycka sina känslor på annat sätt än som en allmän känsla av obehag och svårighet. Å andra sidan kan barnet ha svårt att reglera sina känslor. Då kan de bryta ut som till exempel oväntade reaktioner eller raseriutbrott.

Det är viktigt att öva känslokompetens tillsammans med ett barn med depressiva symtom. Barnet har nytta av att kunna identifiera och observera känslor.

Det är bra för både dig och barnet att förstå att målet inte är att sudda bort negativa känslor. Det är viktigt att öva på att klara av alla slags känslor. Att åter hitta känslor av glädje och välbefinnande är också viktigt.

Kroppsliga symtom

Barnets nedstämdhet kan visa sig som kroppslig trötthet samt olika smärtor eller illamående. Barnets sänkta humör kan visa sig kroppsligt till på de här sätten:

  • kroppen känns obehaglig
  • ont i magen
  • huvudvärk
  • trötthet: gäspningar eller musklerna känns slappa
  • gråtmildhet
  • ingen aptit

Att undersöka kroppens signaler kan hjälpa barnet att granska den negativa cirkeln vid nedstämdhet och identifiera bakomliggande känslor och tankar. När man lär sig att bättre känna igen kroppens signaler kan man också förstå vilka känslor eller tankar som kan hänga ihop med kroppsliga symtom.

Man kan också påverka humöret med kroppsliga metoder. Till exempel kan avslappningsövningar hjälpa kroppen att slappna av och minska den mentala belastningen.