Skip to main content

Egenvårdsprogram

Vad beror nedstämdheten på?

Det är ofta många faktorer som ligger bakom ett barns nedstämdhet. När flera faktorer och upplevelser samlas ökar risken för att utveckla depression.

Lägg märke till

Föräldrar känner ofta skuld över barnets nedstämdhet. Föräldern kan vara rädd för att ha orsakat barnets symtom. Det finns många faktorer bakom barnets symtom. Du har inte orsakat ditt barns depressionssymtom.

Att identifiera bakomliggande faktorer kan hjälpa till att förstå barnets symtom och att hitta sätt att hantera nedstämdheten.

Ärftliga faktorer

Nedstämdhet i sig är inte ärftlig. Däremot kan benägenhet för depressionssymtom ärvas. Arvet påverkar till exempel barnets temperament, känslighet för känslor och stresskänslighet.

Barnets känslighet

Ett barn med känsligt temperament kan vara mer mottagligt för andras negativa budskap och feedback. Ett barn som lätt upplever stress kan utsättas för långvarig stress om hen ofta hamnar i utmanande situationer och känsligheten inte förstås. Det ökar risken för depressionssymtom.

Alla som är medfödda känsliga utvecklar inte depressionssymtom. När ett känsligt barn får stöd och förståelse kan känsligheten utvecklas till en styrka, till exempel förmågan att noggrant identifiera egna och andras känslor och agera med hänsyn till andra.

Barnets individuella faktorer och erfarenheter

Barnet kan ha upplevt alltför utmanande eller negativa erfarenheter. De kan leda till förstärkta negativa övertygelser och känslor om sig själv, sin förmåga och världen.

  • Traumatiska upplevelser där barnet har känt att hen inte kunnat påverka situationen ökar risken för depressionssymtom. Sådana är till exempel förluster, misshandel eller sexuella övergrepp.
  • Att utsättas för mobbning i skolan kan leda till nedstämdhet.
  • Barnets sjukdomar eller bristande färdigheter kan öka risken för depressionssymtom. Till exempel svårigheter att klara skoluppgifter kan belasta och öka risken för försämrat humör.

Miljömässiga belastningsfaktorer

Barnets sociala miljö påverkar barnets sinnesstämningssymtom. Föräldrarnas ork och eventuella sjukdomar påverkar relationen mellan barn och förälder. Det påverkar barnets humör.

Utmaningar i familjerelationer ökar risken för nedstämdhet. Vänskapsrelationernas betydelse blir större när barnet växer. Deras svårigheter eller avsaknad kan vara en belastningsfaktor.

Olika livsförändringar, såsom flytt, klassbyte, föräldrarnas separation eller en familjemedlems sjukdom kan också sänka humöret.

Tillfällig nedstämdhet är en naturlig reaktion på negativa livshändelser. Om belastande livshändelser är många eller deras påverkan långvarig ökar risken för depression.

Skyddande faktorer

Faktorer som skyddar mot nedstämdhet kan identifieras och vid behov förstärkas.

En trygg anknytning mellan barn och förälder är en viktig grund för barnets känslomässiga utveckling. När föräldern har tillräckliga resurser är det lättare att använda gynnsamma uppfostringsmetoder och delta aktivt i barnets vardag.

Familjens sociala nätverk och stöd från närstående stärker barnets och familjens funktionsförmåga.

Även barnets individuella färdigheter kan delvis skydda mot nedstämdhet. Sådana är till exempel goda känsloregleringsförmågor, sociala färdigheter och problemlösningsförmågor.

Kom ihåg

Barnets sårbarhet kan också vara en styrka.

Skyddande faktorer kan identifieras och stärkas.