Egenvårdsprogram

Rädsla påverkar kroppen och psyket 

Rädsla ställer in psyket på att uppfatta hot och förbereder kroppen på att agera snabbt. Kroppen förbereder sig för att fly eller fäkta redan innan det finns någon närmare information om hotet. Det är individuellt hur känslig man är och på vilket sätt man reagerar på hot.  

Om fly eller fäkta inte lyckas kan man fortfarande försöka klara sig genom att frysa till och vara orörlig och tyst. En snabb beredskap att reagera på detta sätt bidrar till att man klarar sig med livet i behåll i situationer där man inte hinner tänka på hur man borde agera.  

Hjärnan och kroppen bedömer hela tiden automatiskt hur säker situationen är. Det är individuellt hurdana situationer som oftast leder till att man blir på alerten och vaksam, och hurdana situationer som oftast framkallar behovet av att vara orörlig och tyst.  

Talängslan har ett samband med reaktionen som innebär att man är orörlig och tyst 

Ett barn kan baserat på upplevelser bli känsligt och uppleva vissa situationer som kräver att man pratar med andra så hotfulla att detta leder till en reaktion och ett behov av att vara orörlig och tyst.  Det är inte ett medvetet beteende; det sker före barnet hinner tänka.  

Barnet kan beskriva en tryckande känsla på halsen eller en känsla av en klump i halsen. Starka muskelspänningar i halsområdet försvårar frambringandet av tal och kan kännas skrämmande.  

Då kan barnet bli rädd för situationer där hen behöver tala. Rädslan kan vara så stark att den orsakar huvudvärk, magont eller illamående.