Egenvårdsprogram

Spelande erbjuder njutning, spänning och ett sätt att komma loss från vardagen för en stund. Av dessa skäl kan det också börja dominera vardagen för mycket och bli skadligt.

Varför är spel beroendeframkallande?

Digitalt spelande aktiverar hjärnans belöningssystem och höjer dopaminnivåerna. Ju mer intensiv njutningen är, desto större risk för beroende.

Med tiden anpassar sig hjärnan: dopaminproduktionen minskar och det behövs allt mer spelande för att uppleva njutning. Detta kallas en ökning av toleransen.

Det finns många faktorer bakom beroende

Utvecklingen av ett beroende påverkas av ärftliga, psykologiska och sociala faktorer. Exempelvis kan stress, ensamhet eller humörsvängningar öka spelandets dragningskraft och risken för att tappa kontrollen över det.

Tecken på digitalt spelberoende:

• Spelandet fortsätter trots att det orsakar skada.
• Det är svårt att begränsa eller sluta spela.
• Att inte spela orsakar rastlöshet eller ångest.
• Spelandet dominerar tankarna.
• Andra livsområden, som sömn, relationer eller studier lider.

Snedsteg, återfall och återhämtning

Många försöker kontrollera sitt spelande genom att sätta upp regler och gränser för sig själva.

• Snedsteg innebär att man tar avsteg ifrån dessa självuppsatta gränser.
• Återfall är aktivering och fortsättning av ett tidigare, oönskat spelmönster.

Vid digitalt spelberoende är återfall vanliga. De betyder inte att man misslyckats, utan de är en del av inlärnings- och återhämtningsprocessen.

Det viktigaste är att lära sig känna igen de situationer som ökar risken för problemspelande och att gå vidare i små steg.

Kan det diagnostiseras?

Världshälsoorganisationen (WHO) har erkänt digitalt spelberoende som en officiell störning. Nya diagnostiska kriterier kommer att införas i Finland under de närmaste åren.