Egenvårdsprogram

Om man inte återhämtar sig från utmattning efter arbetsdagen, under helgerna eller i värsta fall inte ens under semestern, kan det handla om arbetsrelaterad utmattning. Glädjen och energin i arbetet – och så småningom även i livet i övrigt – försvinner.

Vad beror arbetsrelaterad utmattning på?

Arbetsrelaterad utmattning uppstår genom en kombination av flera faktorer. Den som är utmattad har ofta utmanat sig själv och arbetat på gränsen till sin kapacitet.

Förutom arbetsbelastning och arbetsförhållanden kan även utmaningar i livssituationen öka risken för utmattning eller utlösa den. Sådana utmaningar kan till exempel vara närståendes sjukdom, problem i parrelationen eller andra sociala relationer samt ekonomiska svårigheter.

Kärnsymtom vid arbetsrelaterad utmattning är:

• utmattande trötthet
• cynism, det vill säga att arbetet upplevs som mindre meningsfullt
• nedsatt professionell självkänsla, alltså en känsla av att inte vara kompetent eller kunna prestera
• störningar i kognitiva funktioner, såsom minnes- och koncentrationssvårigheter
• svårigheter att hantera känslor.

Är arbetsrelaterad utmattning en sjukdom?

Symtomen på arbetsrelaterad utmattning kan försämra arbets- och funktionsförmågan. Arbetsrelaterad utmattning är dock inte definierad som en egentlig sjukdom. Den ses snarare som ett symtom som försvårar anpassningen, och som vid långvarighet kan öka risken för sjukdom.

Symtomen vid svår arbetsrelaterad utmattning har visat sig likna och delvis överlappa med symtomen vid svår depression. Om utmattningen blir långvarig kan den leda till depression.

Vid svår arbetsrelaterad utmattning är balansen i det autonoma nervsystemet rubbad. Återhämtningen kan vara långsam och utdragen, även om omständigheterna förbättras.

Vem drabbas av utmattning i arbetet?

Uppskattningsvis lider så många som var tionde arbetstagare av arbetsrelaterad utmattning. Enligt enkätundersökningar upplever ungefär en fjärdedel av arbetstagarna symptom på utmattning eller löper risk att drabbas av allvarligare utmattning.

Forskning visar att utmattning är vanligare bland högutbildade och starkt engagerade arbetstagare.

Vad kan göras på arbetsplatserna?

Eftersom utmattning i grunden är arbetsrelaterad har chefer, personalavdelningar och företagshälsovården en central roll i att förebygga och stödja behandlingen. Det stöd som ges av chefen, arbetsplatsen och arbetsgemenskapen är avgörande för arbetstagaren.

Åtgärder för att förebygga utmattning börjar med att identifiera belastningsfaktorer i arbetet och påverka dem. Samtidigt är det viktigt att identifiera och stärka resurser hos både arbetstagaren och arbetsgemenskapen.

Företagshälsovården är en viktig partner vid utredning av utmattningssymtom och planering av vård. Arbetstagaren bör söka sig till företagshälsovården så tidigt som möjligt både för att få stöd och för att utesluta eventuella fysiska orsaker.

På arbetsplatserna kan man

• justera arbetstagarens arbetsuppgifter och minska belastningen
• följa och respektera arbetstider
• säkerställa tillräckliga resurser och vikarielösningar
• utbilda chefer att känna igen tecken på utmattning och ge stöd
• sätta realistiska och uppnåeliga mål för arbetet
• ta upp oro i ett tidigt skede
• vid behov utreda situationen i ett företagshälsosamtal mellan arbetstagaren, chefen, representanten för personalavdelningan och företagshälsovården.