Egenvårdsprogram

Ilska

Ilska är en vanlig känsla hos personer som har utsatts för andligt våld. Ilska är en hälsosam reaktion när man själv har blivit illa behandlad eller när andra har blivit det.

Ilska kan göra det lättare att identifiera sina gränser och lägga märke till vad man tycker är viktigt. Ilska kan ge styrka att stå upp för sina egna och andras rättigheter.

I vissa trossamfund ogillas det att man uttrycker ilska. I stället kan samfunden ha ett starkt ideal om förlåtelse. Ibland förväntas det också att personer som blivit utsatta för allvarligt våld ska kunna förlåta.

Undertryckt ilska

Om man inte kan uttrycka sin ilska, eller om det inte går att göra det på ett säkert sätt, kan ilskan vändas inåt. Ilska mot sig själv kan också ta sig uttryck i form av till exempel överdriven självkritiskhet, skam, depression eller ångest.

Ilska kan också begränsa livet, strypa livsglädjen och hindra en från att hålla kontakt med andra.

Det kan ligga andra känslor bakom ilskan

Ibland pågår ilskan under lång tid. Det kan speciellt vara fallet när det ligger andra känslor, som man inte känner igen, bakom ilskan.

Ilskan kan vara en skyddsmur som döljer andra, mer smärtsamma känslor. Sådana känslor kan till exempel vara besvikelse, sorg, rädsla, skam eller skuld.

Bakom ilskan kan det finnas otillfredsställda behov. Det kan till exempel vara behov av att synas och höras eller att känna sig trygg och älskad. Det är viktigt att identifiera de dolda känslorna och behoven så att de inte börjar styra ens liv för mycket.

Skuld

Skuld spelar en viktig roll för samfundets enighet. Det kan hjälpa en individ att upptäcka att hen har agerat fel. 

Den som har levt i ett kontrollerande samfund kan också ha en tendens att uppleva överdriven eller obefogad skuld.

Befogad skuld

När man börjar uppfatta att man har utsatts för andligt våld kan man inse att man själv har behandlat andra i samfundet fel. Då är det förståeligt att man känner skuld.

Den egna skulden kan hjälpa en att känna medkänsla och förståelse gentemot dem som har behandlat en själv fel. Det är också tillåtet att känna motstridiga känslor. Man kan samtidigt känna både förståelse och ilska mot andra.

Det kan hända att man aldrig blir av med alla skuldkänslor. Det kan man också acceptera, och sedan försöka rikta blicken mot framtiden istället för mot det som har varit.

Obefogad skuld

I ett kontrollerande samfund kan skuld och skam vara verktyg för att upprätthålla disciplin.

Obefogad skuld kan man uppleva när man fattat beslut som rör ens liv, kropp, sociala relationer och beslut som rör religion. Det finns ingen anledning att känna skuld för sina känslor, behov, tankar eller sexualitet. 

Man bör inte låta obefogad skuld styra ens agerande.

Ibland kan det som en person tolkar som skuld i själva verket vara skam.

Skam

Det religiösa samfundets läror och andra strukturella faktorer i samfundet kan öka risken för skam. I vissa trossamfund betonas till exempel att människan är syndig.

Skam är en social känsla som hjälper en att vara trygg och anpassa sig till normerna i en gemenskap. Skam kan, precis som skuld, vara ett effektivt maktmedel i ett sammansvetsad gemenskap.

Skam kan finnas på flera nivåer

Den som har levt i ett trossamfund kan ha upplevt skam för att hen inte upplever att hen har varit tillräcklig eller korrekt enligt samfundets läror. En medlem i ett trossamfund kan till exempel upprepade gånger göra handlingar eller ha tankar som samfundet ser som fel och fördömliga.

Man kan också uppleva skam i relation till världen utanför samfundet. Interaktioner med personer utanför samfundet kan skapa en känsla av att vara annorlunda och utanför. Det kan också göra att man ökar risken för att bli utsatt för diskriminering och minoritetsstress.

Skam kan färga hela livet

Många upplever att skammen är plågsam och försöker undvika känslan på olika sätt. Till sist märker man inte längre av skammen, och den kan börja färga personens upplevelse av sig själv och av livet.

Ibland kan känslor av ångest eller ilska i grunden handla om skam.