Skip to main content

Egenvårdsprogram

Hur påverkar stöd- och rörelseorganens hälsa arbetsförmågan?

Arbetsförmåga handlar om samspelet och balansen mellan en persons resurser och arbetets krav. Den fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmågan samt hälsan utgör tillsammans grunden för arbetsförmågan.

Arbetsförmåga definieras som en helhet som består av en persons funktionsförmåga, kompetens och yrkesskicklighet i relation till arbetets krav.

Lägg märke till

En persons arbetsförmåga kan vara god även om funktionsförmågan har försämrats, till exempel på grund av smärtsymtom.

Hur kan man främja arbetsförmågan?

Arbetsförmågan främjas när en persons fysiska och psykiska förutsättningar är i balans med faktorerna i arbetet.

Arbetsförmågan kan stödjas genom ett planerat samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och företagshälsovården. Om arbetsförmågan är nedsatt är målet med samarbetet med företagshälsovården att anpassa arbetet till personens arbetsförmåga.

Det viktigaste är att försöka förebygga att smärtans påverkan på funktions- och arbetsförmåga utvecklas eller blir långvarig.

Även omsorg om det övergripande välbefinnandet är viktigt för arbets- och funktionsförmågan. Detta inkluderar också god behandlingsbalans vid långvariga sjukdomar.

Vad ska jag göra om smärta eller symtom påverkar din arbetsförmåga?

Om du har utmaningar eller oro som gäller din arbetsförmåga, kontakta din chef och din företagshälsovård.

5 tips för att ta upp smärta på arbetsplatsen

1. Var och en har rätt att själv bestämma vad, när och för vem hen berättar om sin sjukdom.

Att berätta åtminstone för de närmaste arbetskamraterna och chefen är oftast nyttigt. Det förebygger antaganden och rykten.

Välj om möjligt en lugn stund med tid och utrymme för samtal. Om möjligt, för samtalet vid en tidpunkt då du känner dig pigg och smärtan inte är som värst.

2. Rätt information och öppenhet minskar fördomar

Även om smärtsymtom är vanliga har inte alla nödvändigtvis kunskap om smärtans individuella effekter. Berätta hur smärtan påverkar just dig och vilka sätt som hjälper till att förebygga att symtomen förvärras.

3. Föreslå lösningar i stället för att gå till strid

Många har erfarenheter av att inte ha blivit bemötta och förstådda. Tidigare erfarenheter kan göra att man intar en försvarsställning redan innan samtalet börjar. Detta kan skapa spänningar i samtalet, vilket också kan göra att samtalspartnern är på helspänn.

Fundera därför i förväg på vad du själv önskar och på några sätt att genomföra förändringen. Det är lättare för samtalspartnern att svara på en konkret begäran.

När du formulerar din önskan kan du ha hjälp av följande frågor:

  • Vem?
  • Vad?
  • Var?
  • När?
  • Hur länge?

4. Glöm inte dina styrkor.

Även om smärta och sjukdom kan medföra utmaningar i arbetsförmågan tar de inte bort din yrkeskompetens.

När du talar om behovet av stöd, lyft också fram dina styrkor och ge konkreta förslag på vilka arrangemang som skulle hjälpa dig att ge en full arbetsinsats.

Behovet av att anpassa arbetet betyder inte att du ska göra mindre eller få mer än andra. Lyft fram att rätt stödåtgärder hjälper dig att göra ditt bästa i arbetet, och att detta också gynnar arbetsgivaren.

5. Du behöver inte klara dig ensam

Be modigt om hjälp och stöd för att ta upp smärta på arbetsplatsen.

Tillsammans med din skötare eller fysioterapeut vid företagshälsovården kan ni fundera på sätt att ta upp saken som passar just din situation. Skötaren eller fysioterapeuten kan också komma till arbetsplatsen och berätta om smärta, dess konsekvenser för arbetet samt om sätt som arbetsplatsen kan stödja.

Du kan också få stöd i att ta upp smärta genom Suomen Kipu ry:s verksamhet (på finska) och av andra i liknande situationer. Fråga modigt andra hur de har gjort i en motsvarande situation.