Egenvårdsprogram

Symtom från stöd- och rörelseorganen är vanliga. De visar sig oftast som smärta och som tillfälliga eller långvariga funktionsbegränsningar. I de flesta fall kan symtomen behandlas effektivt.

Ofta är smärtan som en våg, eller återkommer upprepade gånger efter smärtfria perioder.

Ländryggssmärta, artros, det vill säga ledförslitning, och nacksmärta är globalt de vanligaste besvären i stöd- och rörelseorganen.

Hur uppstår smärta?

Uppkomsten av smärta i stöd- och rörelseorganen är ofta en kombination av många olika faktorer. Kroppens uppbyggnad är bara en del av orsaken.

Ibland är smärtan en följd av sjukdom eller skada, till exempel en olycka. Ofta finns det dock ingen tydlig enskild orsak till smärtans början.

Smärtan kan också kopplas till en ovanlig belastning, vilket innebär att vävnader irriteras av ansträngning. Sådan ovanlig belastning kan uppstå vid motion på fritiden, hushållsarbete eller fysiskt krävande arbete.

Behövs bildundersökningar?

I de flesta fall med besvär i stöd- och rörelseorganen hittar man inga vävnadsskador som förklarar smärtan vid röntgen eller magnetkameraundersökning. Samtidigt kan man ofta hitta förändringar även hos personer utan några symtom.

Bildundersökningar behövs främst när man misstänker en allvarlig orsak bakom smärtan. Om det inte finns tecken på allvarlig sjukdom rekommenderas det oftast inte, eftersom de sällan hjälper vid val av behandling och ibland till och med kan vara skadlig.

På vårdenheten bedöms detta alltid individuellt. Mer information finns på sidan När har symtomen utretts tillräckligt?

Varför har man smärta utan synlig skada?

Många strukturer i kroppen, såsom muskler, ligament, leder och nerver, kan bli känsligare för smärta. De kan reagera starkare på rörelse och belastning även utan en faktisk vävnadsskada. Detta kan förklara smärta när undersökningar inte visar någon skada.

Symtom i stöd- och rörelseorganen har samband med både fysisk, psykisk och social hälsa. Kropp och sinne är tätt sammankopplade, vilket innebär att det ofta inte räcker att bara behandla det smärtande området.

I sådana fall kan till exempel en fysioterapeut eller arbetsfysioterapeut hjälpa till att identifiera belastande faktorer i vardagen eller arbetet, anpassa belastningen, ge individuellt anpassade övningar och stöd i egenvård av smärta.